Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning finansierad av stiftelsen

Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri har sedan 1994 delat ut anslag för att stödja forskare på grundutbildningsnivå (universitetsstudier, t ex sommarforskare), doktorandnivå, postdocnivå samt seniornivå (t ex gästprofessorer). Stiftelsen delar ut anslag till bland annat forskningsprojekt, stipendiemånader, konferensresor och postdocvistelser. Här nedan kan du läsa om hur två forskare beskriver vad forskningsanslag från Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri har betytt för deras forskning.



Universitetslektor, universitetssjukhusöverläkare:

2002 gjorde jag en postdoc vid St George’s Hospital Medical School i London i fem månader. Vistelsen krävde mycket förberedelser i form av bland annat etikansökan, forskningsansökningar, rekommendationsbrev från St George’s Hospital, ordna bostad m.m.

På plats i London gjorde jag en studie på kvinnor med kronisk anorexia nervosa (AN) eller bulimia nervosa (BN). Min hypotes var att bland personer med kronisk ätstörning föreligger en ökad risk för bakomliggande autismspektrumtillstånd (AST), ADHD och/eller Tourettes syndrom. Trettio kvinnor intervjuades. De flesta hade AN och var inneliggande patienter. Kvinnorna hade i genomsnitt varit sjuka i 10 år i sin ätstörning. Studien visade att över hälften av kvinnorna hade någon neuropsykiatrisk diagnos. AST var den vanligaste diagnosen, och bland kvinnorna med AN hade var tredje AST. Studien utmynnade i en vetenskaplig artikel, som blev ett pionjärarbete beträffande samsjuklighet vid ätstörningar i form av AST, ADHD och Tourettes syndrom. Artikeln citeras därför ofta.

Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri var en av de tyngsta bidragsgivarna gällande min postdocvistelse i London. Utan bidrag från Stiftelsen hade jag aldrig kunnat genomföra min studie. Min postdoc i London har varit en fin merit, som säkert bidrog till att jag 2004, fyra år efter disputation, blev docentkompetent. Jag är skyldig Stiftelsen ett stort tack för de möjligheter som öppnades tack vare det ekonomiska bidraget.

Referens: Wentz, E., Lacey, J.H., Waller, G., Råstam, M., Turk, J., & Gillberg, C. (2005). Childhood onset neuropsychiatric disorders in adult eating disorder patients – a pilot study. European Child and Adolescent Psychiatry, 14, 431-437.

 

Legitimerad psykolog och doktorand

Jag registrerades som doktorand i april 2011. Mitt doktorandprojekt heter ”Långtidsuppföljning av män med Aspergers syndrom diagnostiserade i barndomen”. Projektet undersöker den diagnostiska stabiliteten gällande Aspergers syndrom, neuropsykologiska aspekter, psykiatrisk samsjuklighet, livskvalitet, förlopp över tid och psykosocial funktion.

För närvarande är jag i slutfasen av skrivandet av min första vetenskapliga artikel, som handlar om den diagnostiska stabiliteten och vilka faktorer som predicerar en kvarstående Aspergers syndrom-diagnos. Resultaten har under 2012 presenterats på Medicinska Riksstämman i Stockholm och vid en autismkonferens i Köpenhamn. I april 2014 ska arbetet redovisas på konferensen Fokus på autism i Stockholm.

Jag bor i Gävle och är psykolog på barnhabiliteringen, och halva min arbetstid är vikt för doktorandprojektet. Jag har undersökt alla mina forskningspersoner vid Gillbergcentrum i Göteborg, där även tidigare undersökningar av pojkarna och männen med Aspergers syndrom har ägt rum. För att kunna finansiera logi och resor till och från Göteborg har jag sökt anslag från Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri. Jag har fått 15.000 kronor, som jag har kunnat nyttja till resor och logi under 2013. Utan anslagen från Stiftelsen hade min forskning inte gått att genomföra. Jag är helt beroende av att bedriva studien vid Gillbergcentrum i Göteborg. Jag är därför väldigt glad och tacksam att Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri har stöttat min forskning.

Legitimerad psykolog och doktorand

Jag registrerades som doktorand i juni 2011. Mitt doktorandprojekt heter ”Utvecklingsstörning – aspekter på diagnostik, associerade funktionsproblem och livskvalitet”. I projektet studeras individer med lindrig utvecklingstörning. Vi har bland annat jämfört den adaptiva förmågan (funktion i vardagen) hos barn med lindrig utvecklingsstörning med den adaptiva förmågan hos barn med ADHD. Vi har studerat mödrar med lindrig utvecklingsstörning och undersökt hur det har gått för deras barn.

För närvarande är jag i slutfasen av mitt avhandlingsarbete, och jag kommer att doktorera i december 2013. Under hösten 2013 har jag erhållit två stipendiemånader från Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri för att skriva den så kallade ”kappan” i min avhandling. Kappan innehåller en översikt över det aktuella forskningsområdet samt en sammanfattning av forskningsprojektets metodik och resultat.

Stipendiemånaderna från Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri har inneburit att jag har kunnat avsätta sammanhängande tid för att sammanställa och avsluta mitt avhandlingsarbete. Tack vare stipendiemånaderna behövde jag inte dela min arbetstid mellan mitt ordinarie arbete som psykolog och min forskningstid. Jag har i stället helt och hållet kunna fokusera på att färdigställa min avhandling. Det har varit mycket betydelsefullt för mig.

Ida Lindblad försvarar sin avhandling ”Mild intellectual disability: diagnostic and outcome aspects” den 20 december 2013.

Överläkare och doktorand

Mitt doktorandprojekt heter ”Icke-stimulantiabehandlingar vid ADHD”, och handlar om olika alternativa behandlingar av ADHD hos barn, ungdomar och vuxna. Vi har studerat den fleromättade fettsyran Omega3, medicinen Strattera och en form av kognitiv träning för barn med beteendeproblem, så kallad Collaborative Problem Solving. Hösten 2011 registrerades jag som doktorand.

2007 sökte jag pengar från Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri för att gå en DISCO-kurs. Kursen består av ett tvådagarsseminarium. Därefter ska man på egen hand göra en DISCO-intervju och koda den. Uppgiften lämnas till kursledarna och därefter ses man vid ytterligare ett kurstillfälle.

DISCO står för Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders och är en strukturerad diagnostisk intervju gällande autismspektrumstörningar (autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd) och associerade tillstånd såsom ADHD. Den fördjupade kunskap om diagnostisering inom autismspektrum som DISCO ger har varit av stor betydelse för mig i min forskning. Att undersöka samsjuklighet vid ADHD, bl.a. inom autismspektrum, har varit en viktig komponent i studierna, och kunskaperna om DISCO har hjälpt oss att bedöma detta. Personerna med ADHD i studierna fick även ha autismliknande tillstånd, men däremot inte en autismdiagnos.

Det har varit avgörande för min forskning att få gå DISCO-kursen. DISCO gör att man får god insikt om olika aspekter av autismspektrum. Den ger en bredare kunskapsbas än en del andra etablerade autismdiagnosintervjuer. Det har därför varit mycket värdefullt för mig att Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri kunde ge mig anslag för att få gå DISCO-kursen.

Mats Johnson kommer att doktorera 3 oktober 2014.
 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2013-12-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?