Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Föräldraexponering för hormonstörande ämnen och dess betydelse för barns neurologiska utveckling

Deltagare Maria Marinopoulou, Maria Unenge Hallerbäck & Eva Billstedt

Bakgrund
Det endokrina systemet är av yttersta vikt för hälsosam utveckling - från befruktningstillfället ända till döden - för både djur och människor. Det är därför en global angelägenhet att uppmärksamma att hela den mänskliga populationen, foster, spädbarn, barn och vuxna, ständigt exponeras för låga nivåer av antropogena kemiska ämnen, däribland vissa hormonstörande ämnen (HSÄ) som kan interagera med våra naturliga hormonfunktioner och därigenom leda till negativa hälsoeffekter. Exponering för HSÄ vid perioder av sårbarhet under fostrets utveckling, även vid låga doser och i komplexa blandningar, är särskilt viktigt att uppmärksamma utifrån aspekter som utvecklingsprogrammering och de transgenerationella effekter denna får på proteomet, transkriptomet och epigenomet. Dessa förändringar ligger bakom störningar som kan komma att yttra sig under vuxenlivet och bidra till en mängd olika kroniska sjukdomar.

Den aktuella studien, som alltså är Maria Marinopoulous doktorsprojekt, är del av SELMA-studien som har som mål att utröna styrkan hos kopplingar mellan prenatala exponeringar för HSÄ och 7-åriga utvecklingsneurologiska utfall. SELMA-studien är en populationsbaserad, longitudinell graviditetskohortstudie som håller på att genomföras i Värmlands Län (Bornehag et al., 2012). Studien utreder påverkan av prenatal och postnatal exponering för HSÄ - både som enkla föreningar och som blandningar - för hälsoutfall och utveckling inom fyra olika områden hos barn, nämligen sexuell utveckling, neurologisk utveckling beteende, metabolism och tillväxt, och astma och allergi, och undersöker även verkningssätt såsom inflammation och epigenetiska mekanismer. SELMA följer för närvarande 1 951 mor/barn-par från första trimestern av graviditeten fram tills födseln och vidare upp till skolåldern. Inom SELMA undersöker vi både icke-långlivade organiska föreningar och långlivade organiska föroreringar, alla med dokumenterade HSÄ-egenskaper, kända som tillsatser i material som återfinns i vanliga konsumentprodukter, och som man vet förekommer i den allmänna miljön och även kan spåras i människor världen över. Alla dessa föreningar eller metaboliter av dem kan analyseras i mänskliga vätskor.

Målen för den aktuella studien är att undersöka om prenatal exponering för HSÄ kan knytas till brister i barns kognitiva funktion, sensorisk-motoriska funktion, nedsättningar i social interaktion vid 7 års ålder, och att utreda huruvida kön modifierar de kopplingar man hittar.

Metod
Aktiva SELMA-deltagare (n=1,951) bjuds in att delta i uppföljningsstudien där barnen undersöks vid 7 års ålder. Neuropsykologiska tester och frågeformulär kommer att användas för att fånga barnets neurologiska utveckling. Data rörande HSÄ-exponering har samlats in och biologiska prover har tagits under graviditeten, födseln och spädbarns-/barnaperioden, i form av blod och urin från de gravida kvinnorna och spädbarnet/barnet. Information om modifierande faktorer har samlats in genom frågeformulär under moderns graviditet (vecka 10 och 25) och ett årligt formulär till familjen efter födseln, samt genom tillgång till moderns och barnets medicinska journaler.

Handledning
Huvudhandledare för detta doktorsprojekt är Professor Eva Billstedt (Gillbergcentrum). Assisterande handledare är Maria Unenge Hallerbäck, legitimerad läkare och medicine doktor vid Landstinget i Värmland och Institutionen för Hälsovetenskaper vid Karlstads universitet, och professor Carl-Gustaf Bornehag vid Institutionen för Hälsovetenskaper vid Karlstads universitet, huvudutredare för SELMA-studien.
 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-08-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/gnc--studier/neuropsykologiska-studier/se-studie-3/
Utskriftsdatum: 2019-10-22