Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Collaborative Problem Solving (CPS) -- en metod för att hjälpa barn som lätt får utbrott

Deltagare: Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Sven Östlund, Salmir Nasic, Mats Johnson, Magnus Landgren, Björn Kadesjö & Christopher Gillberg.

Bakgrund: I ett samarbetsprojekt mellan Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, har en öppen studie av metoden Collaborative Problem Solving (CPS) genomförts. Metodens syfte är dels att tydliggöra att barn som får utbrott har särskilda kognitiva brister i förmågan till flexibilitet och i hanteringen av frustration och dels att ge konkret hjälp till föräldrar i hur man hjälper barnet i situationer som kan framkalla utbrott. Centralt i metoden är att föräldrar visar empati för barnets svårigheter, förståelse för barnets kognitiva brister och att föräldrar strävar efter problemlösning i samförstånd med barnet. Metoden är utarbetad av psykolog Dr Ross Greene och beskrivs i boken "Explosiva barn" samt i vetenskapliga artiklar.

Metod: I vår studie ingick 17 barn med kombinationen ADHD och trotssyndrom (oppositional defiant disorder (ODD)). Barnets symtom inom områden ODD, ADHD, emotionell labilitet och föräldrarnas egen belastningsnivå skattades av föräldrar före studiestart, vid studiens avslutning och efter ytterligare 6 månader. Dessutom skattade oberoende bedömare barnets övergripande funktionsnivå vid dessa tillfällen. Studien, som var öppen, pågick sex-tio veckor och uppföljning skedde efter avslutad intervention och efter sex månader.

Resultat: Vi fann att metoden enligt föräldrarnas skattning signifikant reducerade barnens beteendeproblem över behandlingsperioden och till uppföljningen efter 6 månader vad gäller ODD-symtom och symtom inom området emotionell labilitet. Föräldrarna skattade också signifikant förbättring avseende sin egen upplevda ”föräldrabelastning”. För en grupp barn med påtagliga kvarstående ADHD symtom efter behandling med CPS gavs medicinering för ADHD vilket förbättrade symtomen. Den globala skattningen av barnens fungerande visade att 80% uppvisade en påtaglig förbättring 6 månader efter att CPS behandlingen var avslutad.

Diskussion: I studien diskuteras betydelsen av att vuxna har kunskap och förståelse för de kognitiva brister – avseende förmågan till flexibilitet och att klara frustrationer – som ofta är bakomliggande faktorer vid ”utbrott”. En viktig del i metoden CPS är att vuxna försöker lösa problemsituationer tillsammans med barnet och att såväl barnets som den vuxnes perspektiv då tas upp. Genom denna strategi tränas barnet i flexibelt tänkande och problemlösning. Studien ger stöd för vikten av ett multidisciplinärt förhållningssätt, där man också beaktar behovet av medicinering som tillägg för vissa barn.

Studiens resultat får än så länge betraktas som preliminära. En större randomiserad studie där CPS metoden utvärderas pågår för närvarande på Gillbergcentrum i samarbete med den Barnneuropsykiatriska kliniken.

Artiklar:

2012
Johnson, M., Östlund, S., Fransson, G., Landgren, M., Nasic, S., Kadesjö, B., … Fernell, E. (2012). Attention-deficit/hyperactivity disorder with oppositional defiant disorder in Swedish children – an open study of collaborative problem solving. Acta Paediatrica, 101, 624-630.

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2016-03-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?