Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Magnetencefalografi (MEG)-baserade mellanliggande biologiska fenotyper associerade med Autism Spectrum Disorders

Deltagare: Elena Orekhova, Tatiana Stroganova, Anna Butorina, Nouchine Hadjikhani, Justin Schneiderman, Sebastian Lundström & Christopher Gillberg.

Bakgrund: Avvikelser i beteende i typiska för ASD beror på olika genetiska och miljömässiga faktorer, vilket tyder på att dessa faktorer angripa gemensamma neurala mekanismer.
De funktionella neurofysiologiska egenskaper som förmedlar effekt av gener på beteendet utgör mellanliggande fenotyper som har direkt prognostisk betydelse för mer komplexa beteendefunktioner. Undersökning av de mellanliggande fenotyperna kan ge unik information om hjärnmekanismerna i ASD som inte kan erhållas varken genom enbart beteendetester eller enbart genetisk screening, och kan bidra till att utveckla individuellt optimerade neurokognitiva behandlingar och/eller neurofarmakologiska interventioner.
Syftet med studien är att analysera mellanliggande fenotyper i samband med ASD genom att fokusera på två kategorier av funktionella avvikelser i hjärnan bäst dokumenterade i dessa sjukdomar: det förhöjda neurala excitation/hämning (E/H)-förhållandet och atypiska funktionella anslutningar av hjärnan.

Metod: Magnetencefalografi (MEG) är en icke-invasiv metod som har perfekt tidsupplösning. De högfrekventa (gamma-) svängningar som MEG registrerar är känsliga för den förändrade E/H-balansen. Dessutom tillåter MEG bättre lokalisering av elektrisk aktivitet i hjärnan än EEG. Därför använder vi MEG för att studera neurofysiologiska mellanliggande fenotyper i ASD. Med hänsyn till att omfattningen och inriktningen av funktionella och strukturella avvikelser i hjärnan i ASD är ytterst beroende av hur utvecklingsstadiet ser ut, kommer vi att jämföra fynd hos barn och vuxna med ASD. Studien genomförs i samarbete mellan GNC och MEG Centre vid Moskvas universitet för psykologi och utbildning.

Artiklar:

2012
Stroganova T.A., Orekhova E.V., Prokofyev A.O., Tsetlin M.M., Gratchev V.V., Morozov A.A.& Obukhov Y.V. (2012). High-frequency oscillatory response to illusory contour in typically developing boys and boys with autism spectrum disorders. Cortex, 48, 701-717.

Kenet T., Orekhova E.V., Bharadwaj H., Shetty N.R., Israeli E., Lee A.K.C., Agam Y., ... & Manoach, D. (2012). Disconnectivity of the cortical ocular motor control network in autism spectrum disorders. NeuroImage, 61, 1226-1234.

2007
Orekhova E.V., Stroganova T.A., Nygren G., Tsetlin M.M., Posikera I.N., Gillberg C.& Elam M. (2007). Excess of high frequency electroencephalogram oscillations in boys with autism. Biological psychiatry, 62, 1022-1029.

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-11-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?