Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Epigenetisk autismstudie på Färöarna

Deltagare: Eva Kočovská, Christopher Gillberg, Eva Billstedt, Elisabeth Fernell, Helen Minnis, Rannva Biskupstø, Tormóður Stórá, Pál Weihe, Ása Ellefsen, Guðrið Andorsdóttir, Jónrit Halling, Elsubeth Fossadal, Hanna Kampmann & Thomas Bourgeron.

Bakgrund: Det är väl etablerat att genetiska faktorer spelar en viktig roll vid autism, men det är oklart vilken roll miljöfaktorer och toxiner spelar. Samspelet mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer har de senaste åren blivit föremål för ökat forskningsintresse.

Studie: Denna studie syftar till att utreda effekterna av samspelet mellan gener och miljö vid autismspektrumstörningar på Färöarna. Färöarna betraktas som ett genetiskt isolat och har miljöfaktorer som är specifika för den geografiska regionen. Detta gör att Färöarna lämpar sig väl till epidemiologiska studier. Studien kommer att undersöka ett flertal miljörelaterade och genetiska variabler – såsom exponering för metylkvicksilver, polyklorerade bifenyler (PCB) etc., eventuell D-vitaminbrist, medicinering under graviditeten och genetisk profil samt hur dessa faktorer interagerar med varandra. Resultaten förväntas ha inflytande på genetisk rådgivning och kostrådgivning vid autismspektrumstörningar (ASD) samt på utvecklingen av mer sofistikerade forskningsrutiner för att studera samspelet mellan gener och miljö vid autismspektrumstörningar.

Resultat: Färöarnas hela skolpopulation i åldern 8-17 år screenades 2002 för autismspektrumstörningar med hjälp av en oberoende klinisk undersökning och diagnostisering liksom med utgångspunkt i DISCO-algoritmen (Diagnostic Interview for Social and Communication disorders). Sammanlagt 43 individer (kvoten mellan män och kvinnor var strax under 6:1) fick diagnosen ASD (autism, atypisk autism eller Aspergers syndrom), vilket motsvarade en total populationsprevalens på 0,56%. Samma ålderskohort screenades och undersöktes igen i uppföljningsstudien 2009. Vid denna tidpunkt identifierades 24 nya fall (kvoten mellan män och kvinnor var 1,2:1) och prevalensen steg till 0,94%. När den diagnostiska stabiliteten hade analyserats visade bägge systemen – oberoende klinisk diagnos såväl som diagnos enligt DISCO-algoritm – utmärkt stabilitet över tid för samtliga ASD-diagnoser. Systematiskt insamlade data från olika forskningsgrupper ger visst stöd för att D-vitaminbrist – antingen under graviditeten eller i tidiga barndomsår – kan vara en miljörelaterad utlösande faktor för ASD hos individer som har en genetisk predisposition för den breda fenotypen av autism. Det finns indikationer på att individer med ASD kan tillhöra de populationer som är i riskzonen för D-vitaminbrist. Studier har visat att förekomsten av ASD skulle kunna vara högre vid högre breddgrader. Det finns tre huvudsakliga områden i människokroppen där D-vitamins inblanding potentiellt skulle kunna ha direkt påverkan på utvecklingen av ASD: (1) hjärnan, (2) genreglering och (3) immunförsvaret.

Mödrar till individer med ASD rapporterade avsevärt mindre positiv ”attityd till sol” (p=0,001) under graviditeten, vilket indikerades via frågeformuläret avseende moderns livsstil. Detta fynd antyder att ASD-gruppens negativa ”attityd till sol” kan vara relaterad till D-vitamnnivåer och kan vidare indikera vissa skillnader i fråga om livsstil/hälsa, som i sin tur kan spela en roll i patogenesen för ASD, särskilt i kombination med andra miljömässiga riskfaktorer.

Nivåer av 25-hydroxyvitamin D3 (25(OH)D3) undersöktes i en populationsbaserad tvärsnittsstudie som inbegrep 219 individer: 40 deltagare från målgruppen med ASD-diagnos (31 män/9 kvinnor), deras 62 typiskt utvecklade syskon (29 bröder/33 systrar), deras 77 föräldrar (40 mödrar/37 fädrar) och 40 oberoende individer (28 män/12 kvinnor) utan något funktionshinder, som jämförelse. Gruppen med individer med ASD hade betydligt lägre 25(OH)D3-nivåer(24,8 nmol/L) än sina respektive typiskt utvecklade syskon (42,6 nmol/L, p<0,001) och sina respektive föräldrar (44,9 nmol/L, p<0,001), och även betydligt lägre än friska ålder/kön-matchade jämförelsefall (37,6 nmol/L, p=0,002). Det fanns en trend att män hade lägre 25(OH)D3-nivåer än kvinnor. Det fanns ingen koppling mellan D-vitamin och ålder, vilken månad/årstid man var född, IQ eller underkategorier av ASD. Inom ASD-gruppen hade 52,5% svår brist på D-vitamin (<25nmol/L) och 84,02% av hela studiens urvalsgrupp (n=219) hade bristfälliga/otillräckliga nivåer (<50/<75 nmol/L).

Den nuvarande studien, som påvisar en koppling mellan låga 25(OH)D3-nivåer, är den första som är baserad på en total population och som använder syskon, föräldrar och kontrollgrupper från den generella populationen. Den ger ytterligare stöd för liknande resultat från andra delar av världen, som indikerar D-vitaminbrist hos populationen i stort och särskilt hos individer med ASD. Då alla grupperna var exponerade för låga nivåer av solljus, antyder de mycket låga 25(OH)D3-nivåerna hos ASD-gruppen att någon annan bakomliggande patogenetisk mekanisk skulle kunna vara inblandad.

Resultaten skulle kunna vara en reflektion av hur följderna av ASD i sig påverkar en persons livsstil eller diet eller att den bakomliggande biologin hos ASD på något sätt har en direkt inverkan på metabolismen av D-vitamin. Alternativt kan de låga D-vitaminnivåerna indikera livslång D-vitaminbrist i fall av ASD, och att denna hormonbrist då skulle ha kunnat vara involverad i hjärnans tidiga utveckling, och orsakat utvecklingen av ASD.

Slutsatser/Implikationer:
Resultaten från Färöarna ger stöd för teorin att ovana vid den kliniska presentationen av ASD hos flickor vid tidig ålder, och/eller dålig sensitivitet för den kvinnliga ASD-fenotypen hos de diagnostiska verktyg som för närvarande används, är ett av flera skäl bakom de kraftigt ökade frekvenserna av ASD-diagnoser världen över.

Forskningsresultaten vi hittills har tillgång till antyder att D-vitaminbrist kan vara ett oberoende symptom för ASD och att låga D-vitaminnivåer under fosterstadiet eller det tidiga postnatala stadiet kanske interagerar med andra faktorer för att öka risken för ASD. Dessa resultat kanske kan göra kliniskt verksamma läkare uppmärksamma på vikten av att kolla nivåer/intag av D-vitamin hos gravida kvinnor och hos barn/patienter med ASD.

ASD kräver en helhetsapproach, och livsstil, diet, och attityd till sol bör undersökas tidigt.

Artiklar:

2014
Kočovská, E., Andorsdóttir, G., Weihe, P., Halling, J., Fernell, E., Stórá, T., ... Gillberg, C. (2014). Vitamin D in the General Population of Young Adults with Autism in the Faroe Islands. Journal of Autism and Developmental Disorders, 44, 2996-3005.

Kočovská, E., Weihe, P., Fossadal, E., Andorsdóttir, G., Biskupstø, R., Halling, J., …. Gillberg, C. (2014). Maternal lifestyle and dietary habits in pregnancy in the Faroe Islands. Brief Report. Manuscript in preparation.

2013
Kočovská, E., Billstedt, E., Ellefsen, A., Kampmann, H., Gillberg, I.C., Biskupstø, R., ... Gillberg, C. (2013). Autism in the Faroe Islands: diagnostic stability from childhood to early adult life. Scientific World Journal, 2013, 592371.

2012
Kočovská, E., Biskupstø, R., Carina Gillberg, I., Ellefsen, A., Kampmann, H., Stórá, T., … Gillberg, C. (2012). The rising prevalence of autism: a prospective longitudinal study in the faroe islands. Journal of Autism and Developmental Disorders, 42, 1959-1966.

Kočovská, E., Fernell, E., Billstedt, E., Minnis, H., & Gillberg, C. (2012). Vitamin D and autism: clinical review. Research in Developmental Disabilities, 33, 1541-1550.

2007
Ellefsen, Á., Kampmann, H., Billstedt, E., Gillberg, I.C. & Gillberg, C. (2007). Autism in the Faroe Islands: an epidemiological study. Journal of Autism and Developmental Disorders, 37, 437-444.

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-12-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?