Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Uppföljning av barn som screenats positivt för autism vid 2.5 års ålder

Deltagare: Anne-Katrin Kantzer, Bibbi Hagberg, Birgitta Spjut, Elisabeth Fernell, Christopher Gillberg & Carmela Miniscalco.

Bakgrund: Sedan 2009 screenas barn i Göteborg vid 2.5 års ålder för autistiska symtom när de deltar i sina sedvanliga uppföljningar på barnavårdscentraler (BVC). Barnen som screenas positivt remitteras till Barnneuropsykiatriska Kliniken för fördjupad utredning. Barnens utveckling och symtom följs sedan upp över tid.

Metod: Mellan 2009 och 2011 remitterades 129 barn som var yngre än fyra år efter positivt utfall i autismscreeningen från BVC i Göteborg till Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) i Göteborg för fördjupad utredning genom ett multiprofessionellt team med gedigen erfarenhet. Utredningen innefattade en utvecklingsneurologisk undersökning, kartläggning av barnets kognitiva nivå (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI-III), Griffiths test eller Merrill-Palmer Revised Scales of Development test), en strukturerad samspelsobservation (Autism Diagnostic Observation Schedule, ADOS), en djupintervju (Diagnostic Interview for Social and COmmunication disorders, DISCO), en förskoleobservation, en språkbedömning och en kartläggning av barnets adaptiva funktionsförmåga (Vineland Adaptive Behavior Scales, VABS). Barnen följdes upp med samma metoder två år senare, och kommer att följas vidare upp i skolåldern.

Resultat: Av 129 barn som ingick i första utredningen (tidpunkt 1, T1) fick 100 en diagnos inom autismspektrumet (Autism Spectrum Disorder, ASD) enligt DSM-IV, varav 69 uppfyllde kriterierna för autism (Autistic Disorder, AD) och 31 för atypisk autism (Pervasive Developmental Disorder, Not Otherwise Specified, PDDNOS). 29 barn uppfyllde inte kriterier för ASD fullt ut, men fick andra diagnoser inom ESSENCE-området eller hade flera ESSENCE-symtom. Två år senare (tidpunkt 2, T2) kunde utvecklingen av 96 barn följas. Av dem hade 76 fått en ASD-diagnos vid T1, och 20 hade inte uppfyllt kriterier för ASD men visat andra ESSENCE-symtom. 93 % av alla barn som fått en ASD-diagnos vid T1 uppfyllde också kriterierna för ASD vid T2. 40 % av barnen som screenats positiva för ASD-symtom på BVC, men som inte uppfyllde kriterierna för ASD vid fördjupad utredning vid T1, uppfyllde kriterierna för ASD vid T2. 71 % av alla ASD-diagnoser (AD eller PDDNOS) och 79 % av AD-diagnoserna var stabila mellan T1 och T2. Alla barn som hade andra ESSENCE-symtom vid T1 hade fortfarande ESSENCE-symtom eller uppfyllde diagnoskriterier för någon ESSENCE-relaterad diagnos vid T2. Så gott som alla barn med ASD hade vid T2 också andra ESSENCE-relaterade svårigheter.

Risken av överdiagnostisering av ESSENCE/ASD genom tidig screening är minimal, om överhuvudtaget existerande. Barn med autism har i de flesta av fallen också andra ESSENCE-relaterade svårigheter.

Artiklar:

2016
Kantzer, A.K., Hagberg, B., Spjut Jansson, B., Fernell, E., Gillberg, C., & Miniscalco, C. Young children who screen positive for autism: stability, change and “comorbidity” over two years, submitted

2013
Kantzer, A.K., Fernell, E., Gillberg, C., & Miniscalco, C. (2013). Autism in community preschoolers: Developmental profiles. Research in Developmental Disabilities, 34, 2900-2908.


 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2016-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?