Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Göteborg anorexia nervosa-studien

Deltagare: Elisabet Wentz, Maria Råstam, Christopher Gillberg, Carina Gillberg, Henrik Anckarsäter & Eva Billstedt.

Den göteborgska anorexia nervosa-studien (GAN) är en prospektiv longitudinell studie av anorexia nervosa (AN) med debut i tonåren, som har rapporterat om förloppet vid AN över en 18-års period. Studien är den enda i världen som prospektivt har följt upp en representativ grupp med tonårs-AN och friska kontroller under så lång tid. I studien har vi inte haft något bortfall.

GAN-studien initierades av Maria Råstam och Christopher Gillberg 1985. Syftet var att göra en epidemiologisk studie av AN med tonårsdebut. Alla individer födda 1970 som bodde i Göteborg 1985 och hade/hade haft AN kunde spåras. Man fann 25 individer (23 flickor och två pojkar). En flicka deltog enbart i screeningfasen, varför 24 individer utgjorde den så kallade populationsbaserade gruppen. Samtidigt som den epidemiologiska studien pågick remitterades 27 andra individer med AN med tonårsdebut (26 flickor, en pojke) till de två forskarna. Dessa 27 var inte födda 1970, men närliggande år. Den populationsbaserade gruppen och den remitterade gruppen jämfördes gällande en stor mängd parametrar och visade sig vara lika gällande alla aspekter utom hur mycket behandling de hade fått. De två grupperna slogs därför ihop och den sammanslagna gruppen bestod av 51 individer med AN (48 flickor och tre pojkar). Alla uppfyllde kriterierna för AN enligt både DSM-III-R och DSM-IV. Skolsköterskorna i Göteborg, som engagerats i AN-screeningen, blev ombedda att välja ut jämförelsepersoner utan någon ätstörningsproblematik och dessa skulle matcha AN-individerna gällande ålder, kön och skola. Jämförelsegruppen bestod också av 51 individer; 48 flickor och tre pojkar. AN- och jämförelsegruppen har undersökts vid fyra tillfällen, första gången vid 16 års ålder och därefter i uppföljningsstudier vid 21, 24 och 32 års ålder.

Den epidemiologiska studien visade att prevalensen av AN vid 15 års ålder var 0,7 %. Den ackumulerade populationsprevalensen för AN upp till 18 års ålder var 1,08 % för flickor och 0,09 % för pojkar, vilket motsvarar en könskvot (flickor:pojkar) på 11,6:1.

Undersökningen vid 16 års ålder visade bland annat att halva AN-gruppen hade haft tvångsmässiga drag före AN-insjuknandet. Större livshändelser bedömdes vara en direkt triggande orsak till AN-insjuknandet i en femtedel av fallen. Under AN-sjukdomsperioden besvärades de flesta i AN-gruppen av nedstämdhet. Diadokokinesis, en neurologisk undersökning som mäter både motorik och koordination, visade att AN-gruppen hade en överrepresentation av ett avvikande mönster, så kallad dysdiadokokinesis.

I undersökningen vid 21 års ålder visade sig endast tre individer (6 %) fortfarande ha AN, men 41 % hade en kvarstående ätstörning, i de flesta fall bulimia nervosa. Dysdiadokokinesis var fortfarande överrepresenterat i AN-gruppen. Bland psykiatriska störningar var tvångssyndrom och affektiva störningar såsom egentlig depression vanligare i AN-gruppen. Även personlighetsstörningar förekom oftare i AN-gruppen och det gällde framförallt tvångsmässig och undvikande personlighetsstörning. 20 % i AN-gruppen bedömdes ha en autismspektrumstörning (ASD), en diagnos som endast förekom i AN-gruppen. Begåvningsmässigt skilde sig inte de två grupperna åt, men AN-gruppen presterade signifikant sämre på deltestet figursammansättning, vilket kan tolkas som en detaljfokusering på bekostnad av att kunna se helheten. Undergruppen med ASD visade en begåvningsprofil som till stor del liknar den man ser vid ASD. Blodflödesmätning i hjärnan med hjälp av så kallad SPECT visade en nedsatt genomblödning i pann- och tinninglob hos personer som tillfrisknat från AN.

Vid 24 års ålder, då det hade gått tio år efter AN-insjuknandet, hade fortfarande tre individer AN och var fjärde individ i AN-gruppen hade någon typ av ätstörning. Somatiska besvär var signifikant vanligare i AN-gruppen. Hirsutism, d.v.s. en manlig behåring i ansikte, på armar, ben och bröst förekom hos 12 % av kvinnorna i AN-gruppen och endast i denna grupp. Bentäthet och kroppssammansättning undersöktes. Andelen fett i AN-gruppen låg signifikant lägre trots att BMI inte skilde sig mellan grupperna. Det var vanligt i de båda grupperna med låg bentäthet, så kallad osteopeni, men grupperna skilde sig inte signifikant åt. När bentätheten följdes upp fyra år senare hade personer med osteopeni i AN-gruppen ökat sin bentäthet signifikant.

Vid uppföljningen efter 18 år, då individerna hade en medelålder på 32 år, var dödligheten noll i de bägge grupperna. Psykiatrisk sjuklighet var vanligt i AN-gruppen och förekom hos 39 % av individerna. Få hade en kvarstående ätstörning, sammanlagt sex individer, varav hälften hade AN. Medeltiden för hur länge man hade haft AN var 3,4 år och medeltiden för någon typ av ätstörning var 7,5 år. Fertiliteten var inte nedsatt i AN-gruppen jämfört med jämförelsegruppen. I AN-gruppen var mödrarna signifikant yngre när de fick sitt första barn. Födelsevikten hos deras barn var signifikant lägre jämfört med barnen i jämförelsegruppen. En grupp hade bedömts ha ASD vid samtliga fyra undersökningstillfällen. Denna grupp utgjordes av 12 % och hade ett mycket dåligt utfall gällande AN-duration och psykosocial funktion. Tidigt AN-insjuknande, t.ex. före puberteten, samt tvångsmässiga och autistiska drag i barndomen predicerade för dåligt utfall gällande psykosocial funktion och AN-duration. En av fyra i AN-gruppen var sjukpensionärer eller långtidssjukskrivna p.g.a. psykiatrisk problematik inklusive ätstörning.
 

Artiklar:

2014
Witt, A.A., Berkowitz, S.A., Gillberg, C., Lowe, M.R., Råstam, M., & Wentz, E. (2014). Weight Suppression and Body Mass Index Interact to Predict Long-Term Weight Outcomes in Adolescent-Onset Anorexia Nervosa. Journal of Consulting and Clinical Psychology, (Epub ahead of print).

2012
Anckarsäter, H., Hofvander, B., Billstedt, E., Gillberg, I.C., Gillberg, C., Wentz, E., & Råstam, M. (2012). The sociocommunicative deficit subgroup in anorexia nervosa: autism spectrum disorders and neurocognition in a community-based, longitudinal study. Psychological Medicine, 42, 1957-1967.

Wentz, E., Gillberg, I.C., Anckarsäter, H., Gillberg, C., & Råstam, M. (2012). Somatic problems and self-injurious behaviour 18 years after teenage-onset anorexia nervosa. European Child & Adolescent Psychiatry, 21, 421-432.

2010
Gillberg, I.C., Billstedt, E., Wentz, E., Anckarsäter, H., Råstam, M., & Gillberg, C. (2010). Attention, executive functions, and mentalizing in anorexia nervosa eighteen years after onset of eating disorder. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 32, 358-365.

2009
Wentz, E., Gillberg, I.C., Anckarsäter, H., Gillberg, C., & Råstam, M. (2009). Adolescent onset anorexia nervosa- Missing half of the story? British Journal of Psychiatry, 194, 565.

Wentz, E., Gillberg, I.C., Anckarsäter, H., Gillberg, C., & Råstam, M. (2009). Adolescent-onset anorexia nervosa: 18-year outcome. British Journal of Psychiatry, 194, 168-174.

Wentz, E., Gillberg, I.C., Anckarsäter, H., Gillberg, C., & Råstam, M. (2009). Reproduction and offspring status 18 years after teenage-onset anorexia nervosa--a controlled community-based study. International Journal of Eating Disorders, 42, 483-491.

2007
Gillberg, I.C., Råstam, M., Wentz, E., & Gillberg, C. (2007). Cognitive and executive functions in anorexia nervosa ten years after onset of eating disorder. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 29, 170-178.

Wentz, E., Mellström, D., Gillberg, I.C., Gillberg, C., & Råstam, M. (2007). Brief report: Decreased bone mineral density as a long-term complication of teenage-onset anorexia nervosa. European Eating Disorders Review, 15, 290-295.

2005
Wentz, E., Gillberg, I.C., Gillberg, C., & Råstam, M. (2005). Fertility and history of sexual abuse at 10-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 37, 294-298.

2003
Råstam, M., Gillberg, C., & Wentz, E. (2003). Outcome of teenage-onset anorexia nervosa in a Swedish community-based sample. European Child & Adolescent Psychiatry, 12 Suppl 1, I78-I90.

Wentz, E., Mellström, D., Gillberg, C., Sundh, V., Gillberg, I.C., & Råstam, M. (2003). Bone density 11 years after anorexia nervosa onset in a controlled study of 39 cases. International Journal of Eating Disorders, 34, 314-318.

2002
Westberg, L., Bah, J., Råstam, M., Gillberg, C., Wentz, E., Melke, J., . . . Eriksson, E. (2002). Association between a polymorphism of the 5-HT2C receptor and weight loss in teenage girls. Neuropsychopharmacology, 26, 789-793.

2001
Råstam, M., Bjure, J., Vestergren, E., Uvebrant, P., Gillberg, I.C., Wentz, E., & Gillberg, C. (2001). Regional cerebral blood flow in weight-restored anorexia nervosa: a preliminary study. Developmental Medicine and Child Neurology, 43, 239-242.

Wentz, E., Gillberg, C., Gillberg, I.C., & Råstam, M. (2001). Ten-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa: psychiatric disorders and overall functioning scales. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 42, 613-622.

2000
Ivarsson, T., Råstam, M., Wentz, E., Gillberg, I.C., & Gillberg, C. (2000). Depressive disorders in teenage-onset anorexia nervosa: a controlled longitudinal, partly community-based study. Comprehensive Psychiatry, 41, 398-403.

Wentz, E., Gillberg, I.C., Gillberg, C., & Råstam, M. (2000). Ten-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa: physical health and neurodevelopment. Developmental Medicine and Child Neurology, 42, 328-333.

1999
Nilsson, E.W., Gillberg, C., Gillberg, I.C., & Råstam, M. (1999). Ten-year follow-up of adolescent-onset anorexia nervosa: personality disorders. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 38, 1389-1395.

1998
Nilsson, E.W., Gillberg, C., & Råstam, M. (1998). Familial factors in anorexia nervosa: a community-based study. Comprehensive Psychiatry, 39, 392-399.

1997
Råstam, M., Gillberg, C., Gillberg I.C., & Johansson, M. (1997). Alexithymia in anorexia nervosa: a controlled study using the 20-item Toronto Alexithymia Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica, 95, 385-388.

1996
Gillberg, I.C., Gillberg, C., Råstam, M., & Johansson, M. (1996). The cognitive profile of anorexia nervosa: a comparative study including a community-based sample. Comprehensive Psychiatry, 37, 23-30.

Råstam, M., & Gillberg, C. (1996). Anorexia nervosa rates--conclusions for the wrong reasons. British Journal of Psychiatry, 168, 251-252.

1995
Gillberg, I.C., Råstam, M., Gillberg, C. (1995). Anorexia nervosa 6 years after onset: Part I. Personality disorders. Comprehensive Psychiatry, 36, 61-69.
 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-09-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?