Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Grundskolebarn med autism - språk och läsvårigheter

Bild: Vectors bySkop/Shutterstock.com

Den här gången uppmärksammar Forskarhörnan Emilia Carlssons avhandlingsarbete som har titeln: Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism – Child Abilities and Parent Perspectives. Disputationen hålls den 8 mars kl. 13.00 vid Göteborgs universitet.

Som titeln anger fokuserar arbetet på olika kommunikativa aspekter såsom läsning, ”theory of mind” och berättarförmåga och kopplingen till strukturella språkliga förmågor (fonologi, lexikon och grammatik) hos barn med autism. Vi diskuterade avhandlingens innehåll med Emilia Carlsson som är logoped och doktorand vid Gillbergcentrum samt vid Enheten för logopedi vid Göteborgs universitet.

Kan du berätta lite om ditt arbete? Vad var syftet med studien och hur ni gick till väga?

Huvudsyftet med avhandlingen var att studera läsförmåga, ”theory of mind” och berättarförmåga – som är olika aspekter av kommunikativ förmåga – och relatera det till strukturell språkförmåga hos barn i 7 till 8 års ålder, som vid 2,5 års ålder screenades positivt för autism och därefter har följts under flera år. Ett andra syfte var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som genomgått tidig screening och neuropsykiatrisk utredning. Avhandlingen består av fyra delarbeten.

Kan du ge lite bakgrund till dina studier? Varför är det viktigt att veta mer om detta? Vilka deltar i studien?

Ett av huvudsymptomen vid autism är avvikande kommunikativ förmåga men under de senaste åren har flera studier även fokuserat på strukturell språklig förmåga (dvs. fonologi, lexikon och grammatik) hos barn med autism.

I avhandlingens studier deltar sammanlagt över 200 barn. Deltagarna i avhandlingen rekryterades från ett större projekt, Tidig Upptäckt Tidiga Insatser (TUTI), i vilken ca 100 barn ingick som vid 2.5 års ålder screenades positivt för autism. Vid 7 till 8 års ålder gjordes en uppföljning av denna grupp (sammanlagt 85 barn) i ett FORTE finansierat projekt lett av Carmela Miniscalco och Jakob Åsberg Johnels med fokus på språk- och läsförmåga. Dessutom rekryterades från förskola och skolor i Västra Götaland en grupp barn utan autism som en jämförelsegrupp.

Vad visar resultaten från din forskning?

I det första delarbetet var syftet att undersöka tidiga och nuvarande prediktorer associerade med barnens läsprofiler vid åtta års ålder. I studien fann vi att omkring hälften av barnen bedömdes ha svårt med både läsförståelse och ordavkodning (förmågan att läsa av enstaka ord korrekt och med flyt), en tredjedel bedömdes som goda läsare och ca en femtedel var duktiga på ordavkodning men hade nedsatt läsförståelse. Resultaten visade att det fanns en koppling mellan språkförmåga och läsförståelse vid åtta års ålder. Dessutom tydde resultaten på att de svaga läsarna hade en sämre allmän funktionsnivå (fler autismsymptom och lägre icke-verbal kognitiv förmåga) vid åtta års ålder; dessa skillnader syntes inte vid tre års ålder. Däremot presterade de goda läsarna bättre på språkliga test redan vid tre års ålder.

I mitt andra delarbete, som var en experimentell studie, var syftet att undersöka hur olika typer av verbalt stöd var associerade med förmågan till ”theory of mind”. Detta gjorde vi genom att använda en app på en läsplatta. Barn med autism jämfördes med jämnåriga barn utan autism och resultaten visade att barnen med autism presterade sämre på ToM-uppgiften, oavsett vilket språkligt stöd de fick.

Förmågan till återberättande hos barn med autism undersöktes i det tredje delarbetet i relation till andra strukturella språkliga färdigheter (mätt med språkliga test på ord- och meningsnivå) och kognitiva färdigheter (icke-verbal nivå). Resultaten visade att barnen med autism presterade sämre på muntligt återberättande både jämfört med jämnåriga och jämfört med yngre barn matchade på språklig förmåga.

Ett andra syfte med avhandlingen var att undersöka föräldrars upplevelser av att deras barn blivit screenade positivt för autism vid 2,5 års ålder och genomgått neuropsykiatrisk utredning (NP). I det fjärde delarbetet intervjuade jag föräldrar till barn som hade screenats positivt för autism och som sedan genomgått neuropsykiatrisk utredning. Vi använde en kvalitativ, fenomenologisk hermeneutisk metod och fynden visade att föräldrarna var nöjda med omhändertagandet och informationen de fick vid utredningen men att de därefter kände sig ensamma och i behov av mer stöd. Föräldrarna beskrev att de upplevde att stöd och insatser ofta dröjde längre än förväntat.

Vilka slutsatser drar du från det som framkom i avhandlingen?

Strukturell språklig förmåga har en viktig och betydande funktion för olika kommunikativa komplexa förmågor som läsförmåga, ”theory of mind” och berättarförmåga hos barn med autism, men att det inte tycks förklara alla kommunikativa svårigheter vi ser hos barnen. Utöver det visade resultaten att föräldrar beskrev att de fått viktig kunskap om sitt barns funktion och vilka behov barnen har men att de stödjande insatserna ofta dröjde längre än förväntat. Familjerna skulle ofta behöva mer stöd i direkt anslutning till utredningen.

Vilka kliniska implikationer finns för dina resultat?

Mina resultat tyder på att det behövs både en bredd och ett djup i den språkliga och kognitiva utredningen för att kunna stödja barn och familjer på bästa sätt. Där har vi logopeder en viktig roll och behövs som en del i arbetet både vad gäller utredning och intervention. Ett annat viktigt fynd utifrån föräldrarnas upplevelser är föräldrarna tycktes vara nöjda med utredningen och beskrev att de upplevde att de fått mer kunskap om sina barn, däremot kände föräldrarna sig ensamma och i behov av stöd efteråt. Fynden tyder på att stöd/insatser behöver påbörjas snabbt efter en NP-utredning.

Det råder fortfarande osäkerhet kring hur man kan stödja barn med autism på bästa sätt för att de ska utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga. I framtiden finns det ett behov av att utveckla och utvärdera metoder för att kunna stödja de barn som även har språkliga svårigheter utöver sina kommunikativa svårigheter på bästa sätt.

Vad blir nästa steg, vad leder din forskning till i framtiden?

Studien bidrar till en ökad förståelse för hur komplexa förmågor är kopplade till strukturell språklig förmåga hos barn med autism. Ett annat intressant resultat var att icke-verbal sekvenseringsförmåga spelade en roll i berättandet hos barn med autism, därmed skulle det vara intressant att studera den kopplingen vidare samt vilka underliggande förmågor som kan vara involverade.

Som i allt forskningsarbete uppstår det förstås nya frågor längs vägen och det skulle vara betydelsefullt att undersöka effekter av språklig intervention samt stöd vid läsinlärning hos barn och ungdomar med autism. Slutligen tror jag att vi behöver fokusera mer på föräldrars upplevelser och att familjer inkluderas i utveckling och design av framtida studier.
 

Bild: Josefin Bergenholtz

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2019-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?