Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Allt har en själ: inverkan och intentioner inom biologisk teori

Jonathan Delafield-ButtFoto: Richard Campbell/Blink Imaging Ltd

Du deltog nyligen i ett banbrytande möte vid Oxford om ”The Third Way of Evolution”, ett nytt sätt att se på evolution. Berätta lite om det.

Jag tror att det här mötet kan leda till djupgående förändringar och kanske rentav ett ack så välbehövligt paradigmskifte inom biologi, det område som i grund och botten är själva kärnan i både psykologi och psykiatri. Third Way-gruppen består av väletablerade biologer och forskare vars gemensamma mål är att vidareutveckla Darwins evolutionsteori.

Det vi vill åt är att det idag finns en hel del om olika evolutionsmekanismer som inte går ihop med den nuvarande så kallade ”utökade modellen”. I stora drag kan man sammanfatta den nuvarande modellen med Richard Dawkins metafor om ”den själviska genen”. Enligt den sker evolution helt enkelt genom slumpmässig mutation av genomet – vissa mutationer medför selektiva fördelar ifråga om överlevnad och reproduktion och ”vinner” således det naturliga urvalet, varpå arten utvecklas – arter förändras alltså på oförutsägbart och slumpartat vis. Den här modellen sätter genen i centrum och hävdar att förändring drivs av kampen om överlevnad. Samtidigt påstår den också att evolutionen är blind, klumpig, riktningslös och helt slumpartad, och det är det här Third Way-gruppen invänder mot, för det stämmer inte längre med den information vi har tillgång till idag.

Biologerna i gruppen har alla presenterat mekanismer för adaptiv förändring som inte stämmer överens med antagandena i standardmodellen. Kort sagt verkar det finnas många självstyrda mekanismer för evolutionär anpassning som varken är slumpartade eller blinda. Dessa ”mekanismer” är i själva verket snarare systemegenskaper som besitter någon form av förutspående medvetenhet om framtiden och på sikt möjliggör adaptiv förändring. De kan spelas ut under en enskild generation och på många nivåer av biologisk organisation. Stora omstruktureringar av genomet från generation till generation, horisontell genöverföring mellan celler och organismer samt självgenererad epigenetisk reglering av genomet är alla adaptiva evolutionära mekanismer som spelas ut under en enskild generation. Dessa mekanismer och många därtill går inte ihop med standardmodellen, som måste revideras och förbättras.

Allt det här låter ju jättebra, men vad har det med psykiatri eller ESSENCE-tillstånd att göra? Här i Sverige gillar vi att gå rakt på sak, som du kanske vet.

Tja, självstyrda handlingar är synonymt med agens (förmåga att utöva egen inverkan) och det i sin tur är det som kännetecknar det mentala och vårt medvetande Gruppen var överens om att agens förefaller vara verksamt i biologi på många nivåer av organisation, oavsett dess specifika biologiska struktur – neural, cellulär eller molekylär. Självstyrd handling, alltså agens, kräver en intention, hur diffust målet för intentionen än är. När vi som människor upplever saker som är rika på sensoriska och neurala system har vi väldigt konkreta intentioner som är förankrade i mängder av kunskap, minnen och kognitiv konceptuell utveckling. Vi reflekterar rejält över våra intentioner och kan formulera abstrakta planer innan vi agerar.
I naturen är det inte direkt så och systemen förankras inte särskilt starkt i koncept och diskreta minnen, men det råder ändå konsensus om att grundstenarna för något slags medvetande – en förutspående och adaptiv medvetenhet med självgenererande förmåga – är verksamma på många nivåer av biologisk funktion.

Självstyrda handlingar inom biologiska funktioner och evolutionära förändringar verkar inte bara förekomma i hela den enskilda organismen (individuell agens) men även i dess tillhörande fysiologiska system (till exempel förutspående, förebyggande reglering av hjärtfrekvens), hela vägen ner till de molekylära systemen inuti cellerna (till exempel adaptiv epigenetisk reglering av genomet genererad av enskilda celler).

Okej, jag tror att det du försöker säga är att intentioner och agens finns på alla nivåer av biologiska system och är alltså inte begränsade till vår mänskliga avsiktliga kontroll över saker och ting.

Ja, det stämmer. Kedjan går både uppåt och nedåt. Intentioner på lägre nivå påverkar våra intentioner i vårt tänkande, reflektiva medvetande, samtidigt dessa intentioner också påverkar och strukturerar intentionerna på lägre nivå.

Och det här påverkar alltså mental hälsa och neuropsykiatri?

Genom att framhäva den roll som agens och intentioner spelar i biologi kan vi skapa ett nytt synsätt på vad som egentligen utgör de viktigaste beståndsdelarna i medvetandet, nämligen ett som betonar vikten av intentioner och agens och de biologiska system som vidmakthåller dessa. Vi kan börja förstå bättre hur erfarenheter och system på lägre nivå kan påverka våra högre funktioner, alltså sådana som vanligtvis brukar betraktas som psykologiska, samt hur de högre nivåerna påverkar de lägre.

I mitt arbete undersöker vi till exempel hjärnstammens roll i utvecklingsrelaterad psykopatologi. Enligt traditionell neurovetenskap utgående från Dawkins idé om blinda mekanismer skulle hjärnstammen i detta fall endast vara ett relä som vidarebefordrar avsiktliga kommandon från neocortex till musklerna, och alltså inte i sig utgöra något säte för psykologiska upplevelser. Men vi vet tvärtom att hjärnstammen i sig faktiskt är ett säte för grundläggande, medvetna upplevelser och därtill kan utöva agens på egen hand – se Uppsalaneurologen Björn Merkers utmärkta artikel i Behavioural and Brain Sciences, ”Consciousness without a cortex” (”Medvetande utan cortex”). Den här sortens utmanande teorier kan utredas och förstås bättre inom ramarna för ett nytt biologiskt perspektiv som uppmärksammar medvetandets kausala roll i våra liv och hur det agerar på och inom många olika nivåer av organisation.

Det här synsättet verkar bli allt vanligare inom neurovetenskap. Jag ser nu att det finns en koppling mellan Third Way-gruppen och metoder grundade i idén om ”embodied mind” (”det förkroppsligade medvetandet”).

Precis, det synsätt som Third Way representerar stämmer väl överens med det snabbt växande filosofiska och psykologiska embodied mind-perspektivet. Båda hävdar att medvetandet är djupt förkroppsligat och inbäddat i organismens strukturella organisation, och att detta uttrycks i de handlingar som det ger upphov till. Detta kan inbegripa sociala relationer, samhället i stort och hela världen av konstgjorda ting – alltså det som Edinburghfilosofen Andy Clark kallar för det utökade medvetandet. Det här synsättet står i motsats till idén om blinda mekanismer, där biologiska mekanismer betraktas som reaktiva snarare än självgenererande och aktiva. Det ger oss bättre möjlighet att undersöka hur det mänskliga medvetandet kan tänkas vara organiserat – fullt av självgenererad medvetenhet, känsla och språk för att uttrycka koncept och planer.

Psykiatri delar en gemensam uppsättning teoretiska antaganden med biologi, psykologi och neurovetenskap om vad det är som utgör liv respektive medvetande. Enligt mig och många andra inom flera olika områden bör man se detta som ett djupt inbäddat kontinuum som rör sig mellan alla olika nivåer av biologisk organisation. Liv och medvetande är synonymer. Inget enskilt levande system är att betrakta som unikt mentalt, i själva verket är alltihop medvetet.

Så tummen upp till ”medvetande finns i allt”, tummen ned till ”det var mina geners fel, inte mitt”.

Precis.

Tack för att du tog dig tid, jag tror vi alla ser fram emot att få veta mer om vilken inverkan det här biologiska perspektivet kommer att få på neurovetenskap och psykiatrisk teori.

Det här nya grundläggande biologiska ramverket kommer att ge oss bättre förutsättningar att studera hur system på lägre nivåer bidrar till psykologisk utveckling och funktionsnedsättning på högre nivå. Psykiatrikerna Antonio Damasio och Iain McGilchrist samt neurovetarna Jaak Panksepp och Björn Merker är redan helt och hållet inne på samma spår. Framtiden ser väldigt spännande ut.
 

Vill du få ett meddelande via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på Forskarhörnan? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på Forskarhörnans notiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-12-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2018/allt-har-en-sjal-inverkan-och-intentioner-inom-biologisk-teori-oktober-2018/
Utskriftsdatum: 2019-10-14