Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tidig upptäckt av ESSENCE hos japanska barn

Foto: Shutterstock

I denna upplaga av Forskarhörnan talar vi med Yuhei Hatakenaka om hans kommande doktorsavhandling. Yuhei är psykiatriker och legitimerad klinisk psykolog verksam i Okinawa och Kōchi, Japan. Han är senior direktör för Kochi Gillberg Neuropsychiatry Centre och professor vid University of the Ryukyus. Yuhei kommer att disputera i februari 2018 i Göteborg.

Vad handlar din avhandling om?

  •  Målet med avhandlingen har varit att besvara mycket viktiga frågor rörande tidig upptäckt av ESSENCE-problem, i såväl kliniska som generella populationsmiljöer, från tre olika vinklar: vem som är bäst lämpad att genomföra screening, vilka de första symptomen är och vilket screeningverktyg som är mest lämpligt att använda. De personer som är bäst lämpade att genomföra screening är troligtvis BVC-sköterskor. I Japan (och antagligen även i många andra länder) är BVC-sköterskor (eller motsvarande) en yrkesgrupp med avgörande betydelse för mödra- och barnavård. På senare tid har tidig upptäckt av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar kommit att uppmärksammas som en av deras viktigaste uppdrag, eftersom de har den unika möjligheten att möta i princip alla barn i samhället vid varje avgörande utvecklingsstadie. Problem med motorisk utveckling är i fokus, särskilt fördröjningar rörande grovmotorik i barnets tidiga utveckling, vilket enkelt kan identifieras av sköterskor och allmänläkare i såväl samhället i stort som i kliniska miljöer. Screeningverktyget som vi använder är det mycket kortfattade frågeformuläret ESSENCE-Q, där alla frågorna ryms på endast en sida. I ESSENCE-Q-formuläret handlar inte frågorna om specifika symptom eller beteenden för en specifik funktionsnedsättning utan istället om potentiella "orosmoment" för varje ESSENCE-område. Detta kan verka något ospecifikt och vagt, men jag anser att detta snarare är ESSENCE-Q-formulärets unika fördel, för unga barns beteenden kan variera väldigt kraftigt, och det finns därför ett behov av att tillämpa ett brett perspektiv och inte bara fokusera på några få mycket specifika beteenden.

 

Kan du ge oss lite bakgrund kring hur du kom in på det här området?

  • Jag har arbetat kliniskt (som barnpsykiatriker) i över 30 år. Jag har sett många barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar/problem. Under min karriär har jag märkt och blivit alltmer övertygad om att en enskild diagnos inte kan beskriva eller förklara hela problembilden som en given patient står inför, och att mer eller mindre alla patienter därför har (eller borde ha) två eller fler diagnoser. En annan sak som min erfarenhet har lärt mig är att tidig identifiering av utvecklingsproblem kan förändra prognosen för individen i fråga. Därmed inte sagt att tidiga intensivinsatser krävs. Istället för specifika tidiga insatser behöver vi framförallt förstå problemen bättre och lära oss hur vi ska kunna hantera dessa problem i vardagen.

 

Vilka forskningsfrågor var du intresserad av?

  • Jag har alltid varit intresserad av kliniska och praktiska saker som skulle kunna anammas och tillämpas av "allmänna" - inte "specialutbildade" - föräldrar, lärare, kliniska psykologer och andra paramedicinska specialister (till exempel arbetsterapeuter och logopeder), sköterskor, barnläkare och allmänläkare. Jag ville koncentrera mig på de tidigaste möjliga ESSENCE-tecknen och utveckla ett verktyg som skulle kunna användas i klinisk standardpraxis och hjälpa till att identifiera barn i behov av vidare utredningar för möjliga utvecklingsneurologiska problem.

 

Hur gick ni tillväga för att genomföra er studie?

  • ESSENCE-Q-studien inom barnhälsovården påbörjades 2012 och pågår fortfarande. 2012 började vi med att dels förbereda studierna, dels fråga ett antal kommuner om de var intresserade av att samarbeta med oss. Resultatet blev att två städer, Kami och Aki, tackade ja till vårt förslag. 2013 inledde vi månatliga forskningsmöten med motsvarande BVC-sköterskor i kommunerna, där vi introducerade dem för ESSENCE-konceptet. Vi höll även ett antal seminarier om ESSENCE och ESSENCE-relaterade problem, däribland några rörande ESSENCE-Q-formuläret. Vi påbörjade sedan själva forskningen i april 2014.

 

Vad skulle du säga är de mest intressanta resultaten av din studie?

  • Ett intressant fynd är att fördröjd grovmotorisk utveckling i tidiga år kan vara en av de tydligaste "varningsklockorna" för ESSENCE-problem. Bland barn med problem avseende motorisk utveckling var förekomsten av ESSENCE mycket hög, oavsett om verifierade etiologiska skäl förelåg eller inte. Den andra aspekten jag vill lyfta fram är att man med hjälp av ESSENCE-Q-formuläret verkar kunna utesluta barn utan utvecklingsneurologiska problem och remittera barn med potentiella utvecklingsneurologiska problem för vidare utvecklingsneurologisk utredning. ESSENCE-Q-formuläret, använt av BVC-sköterskor och specialiserade psykologer, verkade lovande som verktyg för allmän populationsscreening avseende utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar hos unga barn.


Vilka är de kliniska implikationerna av era resultat?

  • Fördröjningar i grovmotorik, såsom fördröjningar i att krypa, sitta och gå, samt rörande s.k. "head-lag" (att huvudet släpar efter då barnet reser sig upp/lyfts), kan observeras och uppmärksammas i vardagssituationer. Om föräldrar och/eller BVC-sköterskor skulle inse att detta skulle kunna vara en av de tidigaste "varningsklockorna" för ESSENCE-problem, skulle tidig identifiering av dessa problem förbättras. ESSENCE-Q-formuläret kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera barn i behov av vidare pediatriska/neuropsykiatriska bedömningar, och även för att identifiera ytterligare problem hos barn som undersöks eller remitterats för ett specifikt utvecklingsproblem och i själva verket behöver en mer utförlig bedömning. Precis som med andra screening-verktyg för utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar bör ESSENCE-Q-formuläret endast användas som en del av screening-processen där även direkt observation och intervju bör ingå, särskilt inom barnhälsovården.

 

Vad innebär era resultat för framtida forskning?

  • Vi behöver fall-referentstudier och kohortstudier på barnen med problem med motorisk utveckling för att kunna fastställa huruvida våra resultat håller även i andra miljöer. För ESSENCE-Q-formuläret behövs studier med stora antal barn i olika åldrar i både klinisk barnsjukvård och barnhälsovård.

 

Vad kommer du att göra härnäst? Vad kommer du att fokusera på efter att du blir klar med avhandlingen?

Vi håller fortfarande på att samla in data från de två städerna som deltog i ESSENCE-Q-studien inom barnhälsovården, inte bara resultaten av ESSENCE-Q men även annan information rörande barns utveckling. Vi planerar nu komparativa studier av de två städernas ESSENCE-Q-resultat, psykometriska studier av ESSENCE-Q med samlade data, och en explorativ studie för att finna sambandet mellan tidigt rapporterad utvecklingsrelaterad oro och utvecklingsneurologiska diagnoser.

Av Nanna Gillberg
 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2019-01-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2017/tidig-upptackt-av-essence-hos-japanska-barn-december-2017/
Utskriftsdatum: 2019-10-14