Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Skattning av psykisk hälsa hos unga människor med intellektuell funktionsnedsättning

 

För denna upplaga av Forskarhörnan har vi intervjuat docent Jakob Åsberg Johnels om ett nytt forskningsprojekt med fokus på psykisk hälsa hos unga människor med intellektuell funktionsnedsättning. Jakob Åsberg Johnels arbetar kliniskt vid Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) i Göteborg och med forskning vid Gillbergcentrum och Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Hans undervisning och forskning omfattar främst tal- och skriftspråkliga funktionsnedsättningar och autism hos barn, ungdomar och vuxna.

Kan du ge lite bakgrund till studien? Hur kom den till? Vilka frågor ville ni ha svar på?

  • Den aktuella artikeln* skrevs inom ramen för ett större projekt som heter VESSLAN (Välmående hos Elever i SärSkolan och LärANde) som jag arbetat inom tillsammans med Petra Boström och Malin Broberg vid psykologiska institutionen. Det projektet initierades mot bakgrund av att elever i särskolan, till skillnad från andra grundskoleelever, inte inkluderats i nationella kartläggningar av psykiskt välmående trots att man från forskning vet att det är en större andel i särskolans elevgrupp som inte mår bra. Vi ville helt enkelt bättre förstå hur eleverna mår enligt eleverna själva, och det krävdes metodutveckling för att kunna få svar på det.

 

Hur kommer det sig att det är så sällsynt att unga människor med intellektuell funktionsnedsättning tillfrågas om hur de upplever sin psykiska hälsa och om vilka faktorer som påverkar denna?

  • Det kan nog finnas flera skäl. En första möjlighet är nog att vissa fördomsfullt antar att det inte är några problem till att börja med. Det finns en bild i media och i viss mån hos allmänheten och bland professionella att personer med intellektuell funktionsnedsättning är "bekymmerslösa" och därmed fria från psykisk ohälsa. Visst kanske det kan vara fallet hos någon enstaka (precis som grundhumör skiljer sig betydligt i populationen i stort), men tyvärr visar forskningen på en relativt utbredd psykisk ohälsa. En annan möjlig orsak är att man haft en tendens att se uttryck för psykisk ohälsa som delar av själva funktionsnedsättningen snarare än något som kräver särskild uppmärksamhet (och behandling) i sig. Slutligen – och det tror jag är det viktigaste skälet – att det helt enkelt inte är lätt att genomföra sådana undersökningar.

 

Finns det utmaningar som försvårar insamling av material om och bedömning av psykisk hälsa/ohälsa hos unga personer med intellektuell funktionsnedsättning? Vilka i så fall?

  • Ja det vill jag säga, särskilt när det gäller egenskattningar. Frågorna som ställs är ofta abstrakta och man förväntas ta ställning till sitt välmående över en längre period, snarare än just precis nu. Det är förvisso svårt för alla, men det är nog ännu svårare om man har nedsättningar i abstrakt tänkande. Bland annat har man noterat att det finns en "positivity bias" som visar sig så att ju mer generella frågor man ställer ("hur mår du?") desto mer positivt svarar många personer, medan om frågorna blir konkreta och kopplade till en viss miljö eller situation (t.ex. "känner du dig rädd när du går till skolan?") så blir bilden en annan. Många elever i särskolan kämpar också med läsning, så vanliga pappersenkäter är ingen bra idé. Andra forskare har genomfört intervjuer, men det kan också vara lite vanskligt, och risken för "positivity bias" kan möjligen vara större då. Vi tog istället fram en helt ny "app" där frågor rörande den egna hälsan ställdes en i taget både muntligt, skriftligt och med bildstöd till eleverna på en Ipad. Som likertskala används emotikoner. I hela processen tog vi hjälp av en referensgrupp bestående av elever i särskolan, som tyckte till och föreslog förändringar i "appen".

 

Kan du berätta om hur ni genomförde studien? Vilka deltog och hur gick ni till väga?

  • När appen var klar genomfördes själva studien på grundsärskolor (och grundskolor som jämförelsegrupp) i Göteborgsregionen. Forskargruppen träffade över 100 barn i särskolan som fick skatta sin hälsa med appen. Eleverna klarade i en överväldigande majoritet att helt självständigt svara på frågorna i appen, och vi är nöjda med hur VESSLAN-appen fungerat så här långt, bland annat får vi ganska hög till hög reliabilitet.

 

  •  Även djupintervjuer gjordes angående livskvalitet med eleverna, och Petra Boström har publicerat ett särskilt arbete om detta och hur intervjusvaren relaterar till svaren i appen. Vi undersökte också verbal förmåga och läsförmåga för att undersöka hur dessa faktorer är relaterade till psykisk hälsa; också de resultaten kommer att rapporteras separat inom en snar framtid hoppas vi. Slutligen hämtade vi även in föräldra- och lärarskattningar rörande psykiskt välmående för alla elever och dessa relaterades till egenskattningarna.

 

Hur definierar ni psykisk hälsa/ohälsa?

  • Det är så klart svårt, men vi har utgått från aktuell forskning och teori på området, som både fångar in mer generellt välmående och välmående (trivsel, trygghet, och avsaknad av oro eller kränkningar) kopplat till olika sammanhang, nämligen i familjen, i kompisgrupper och i lärandesituationen i skolan.

 

Finns det faktorer som (på gruppnivå) påverkar psykisk hälsa och som är specifika eller särskilt framträdande för gruppen unga med intellektuell funktionsnedsättning? Om ja, vilka?

  •   Vi har i ett annat nytt arbete, som just accepterats för publicering i Journal of Intellectual Disability Research**, kunnat konstatera att särskolegruppen skattar mer psykisk ohälsa, och mindre positiva erfarenheter i familjen och bland jämnåriga, bland annat avseende mobbning, jämfört med grundskoleelever utan intellektuell funktionsnedsättning. Vi har ännu inte kunnat identifiera någon särskilt utmärkande "prediktor" för psykiskt välmående hos unga med intellektuell funktionsnedsättning, men vad vi däremot sett är att upplevelsen av lärande i skolan inte skiljer sig åt vid jämförelse mellan särskolegruppen och grundskolegruppen utan intellektuell funktionsnedsättning. Det är positivt på ett sätt, tycker jag. Frågan om vilken skolform som passar för elever med intellektuell funktionsnedsättning är känslig och ofta diskuteras den livligt helt utan något faktaunderlag från eleverna i fråga. Möjligen skulle det kunna bli ändring på det nu.

 

Hur skulle du sammanfatta studiens viktigaste resultat?

  • Att det med hygglig psykometrisk tillförlitlighet går att hämta in data på egenskattad psykisk hälsa hos elever i grundsärskolan (om man anpassar instrumenten) och att eleverna med intellektuell funktionsnedsättning rapporterar mer psykisk ohälsa generellt, dock inte i relation till lärande i skolan.

 

Vad har er studies resultat för implikationer för framtiden (praktiska och för fortsatt forskning)?

  • Förhoppningen är att appen ska kunna komma till användning i klinik och kanske även vid generella nationella kartläggningar så småningom. Men framförallt tycker jag att vårt projekt har varit viktigt för att det riktat uppmärksamhet mot en fråga som inte fått nog uppmärksamhet enligt mitt menande, vare sig i forskning, i policydiskussioner rörande folkhälsa eller i organisering och stöd inom elevhälsa, BUP eller habiliteringen.

 

Referens

*Boström, P., Åsberg Johnels, J., Thorson, M., & Broberg, M. (2016). Subjective mental health, peer relations, family, and school environment in adolescents with intellectual developmental disorder: A first report of a new questionnaire administered on tablet PCs. Journal of Mental Health Research in Intellectual Disabilities, 9, 207-231.

** Boström, P., Åsberg Johnels, J. & Broberg, M. (accepterad för publicering). Self-reported psychological wellbeing in adolescents: The role of intellectual/developmental disability and gender. Journal of Intellectual Disability Research, xx

http://www.cse.chalmers.se/research/group/idc/idac/wp-content/uploads/2016/11/Subjective-mental-health.pdf

Av Nanna Gillberg

Foto: Josefin Bergenholtz


 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-09-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2017/skattning-av-psykisk-halsa-hos-unga-manniskor-med-intellektuell-funktionsnedsattning/
Utskriftsdatum: 2019-10-17