Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Feberkramper, barnepilepsi och ESSENCE

 
 

Denna gång handlar Forskarhörnan om feberkramper, epilepsi och ESSENCE. Gill Nilsson är barnläkare specialiserad inom barnneurologi och habilitering och doktorand vid Gillbergcentrum. Gill arbetar kliniskt framförallt med autism, ADHD, epilepsi och utvecklingsstörning hos barn. Vi träffade Gill för ett samtal om hennes forskningsintresse och hur detta påverkats av hennes kliniska arbete liksom om vilka frågor som prioriteras inom hennes forskningsfält.

Hur skulle du beskriva ditt forskningsintresse? Vilka frågor intresserar dig?

- Jag är intresserad av barns psykomotoriska utveckling, samband mellan motorik, språk och kognition och barns förmåga att samspela. De allra flesta barn genomgår en helt typisk utveckling, vilket också är fantastiskt att följa när man som barnläkare följer dessa barn inom barnhälsovården(BVC). När ett barn får en avvikande utveckling på något sätt vill jag inte bara kunna identifiera och beskriva den, utan också försöka förstå orsaken för att kunna påverka barnets utveckling på ett positivt sätt. Alla barn och ungdomar behöver en samlad bedömning utifrån sina speciella svårigheter.

Hur har ditt kliniska arbete influerat ditt forskningsintresse? Har några frågor väckts som en följd av ditt kliniska arbete? Vilka?

- I min kliniska vardag, främst när jag arbetade med barn och ungdomar med epilepsi, märkte jag att det, oavsett god medicinsk behandling och anfallsfrihet, fanns andra svårigheter som man inte kom åt och som ställde till det för barnen i deras vardag. De beskrev koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, ångest och kamratproblem. Det finns kunskap om att epilepsi kan ge dessa svårigheter, men det finns också en tendens i omgivningen att förlägga besvären till epilepsin och dess behandling. Det är oerhört viktigt att även se de neuropsykiatriska/psykiatriska svårigheterna som en del i sjukdomen/funktionshindret. Det är en förutsättning för att lyckas bättre i behandlingen och ge barnen och ungdomarna bättre förutsättningar till en bra vardag.

Varför är feberkramper intressanta från ett neuropsykiatriskt perspektiv?

- Det är inte känt varför feber utlöser epileptiska anfall vid en viss period av hjärnans utveckling, men det finns en ärftlig bakgrund. Liksom vid vissa typer av epilepsi räknar man med att individen ärver en benägenhet för att få anfall – ”anfallströskeln”. Det finns en koppling mellan epilepsi och barns kognitiva och beteendemässiga utveckling.
- De flesta barn med feberkramper genomgår en typisk utveckling. Om det finns anledning att misstänka att feberkramper hos små barn kan vara ett tidigt tecken på utvecklingsavvikelse är det viktigt att identifiera och beskriva detta för att få en uppfattning om förekomsten av neuropsykiatriska problem i denna grupp.

Hur vanligt är feberkramper hos barn? Hur vanligt är epilepsi hos barn?

- Feberkramper är en vanlig form av epileptiska anfall vid hög feber (≥ 38.5°C) och drabbar barn i åldrarna 6 månader och upp till 5 år. Några procent av alla barn (2-5%) råkar ut för sådana anfall en eller flera gånger. Vi publicerade nyligen en studie från Göteborg som visar en prevalens på 3,7 %. Epilepsi är inte lika vanligt och förekommer hos ca 0,7 % av befolkningen.

Finns det en koppling mellan feberkramper och epilepsi och hur ser den i så fall ut?

- Ett barn som haft feberkramper har en ökad risk för epileptiska anfall som vuxen, 3-7%, jämfört med förekomsten av epilepsi i befolkningen som är 0,7 %.

Finns det en koppling mellan epilepsi och ESSENCE-diagnoser? Hur ser den i så fall ut?

- Begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neuropsychiatric/ Neurodevelopmental Clinical Examinations) lanserades 2010 av Christopher Gillberg. ESSENCE belyser samexistensen och överlappningarna mellan olika utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska symtom och tillstånd; som autism, ADHD, inlärningsstörningar, språkstörningar, olika beteendemässiga svårigheter och epilepsi.

- Det finns en väldokumenterad koppling mellan barnepilepsi och kognitiva, motoriska och neuropsykiatriska svårigheter, och flertalet med aktiv epilepsi upplever betydande inlärnings- eller beteendesvårigheter i skolan. Kunskapen om samsjuklighet vid epilepsi har ökat och flera studier har visat att epilepsi mycket ofta är kombinerat med olika former av kognitiva funktionsnedsättningar som yttrar sig som uppmärksamhetssvårigheter, med och utan överaktivitet/impulsivitet (ADHD), inlärningssvårigheter och svårigheter inom autismspektret, dvs. med brister i socialt samspel/kommunikation och beteendebegränsningar. Sådan samsjuklighet gäller framförallt om epilepsin debuterar tidigt under barndomen. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en vanlig funktionsnedsättning som drabbar ca 5 % av alla barn och ofta kvarstår i vuxen ålder. ADHD är liksom inlärningssvårigheter och autism vanligare hos barn med epilepsi, speciellt om epilepsin är svårbehandlad.
Mot bakgrund av detta finns det anledning att anta att även feberkramper kan vara associerade med tidiga avvikelser i barnets utveckling eller beteende. Detta är dock betydligt mindre studerat.

Vad är viktigt att forska på/gå vidare med inom ditt forskningsområde framöver?

- Kunskap om huruvida det finns ett samband mellan feberkramp hos barn och senare kognitiva och beteendemässiga svårigheter är bristfällig. Det är av betydelse att öka kunskapen om huruvida ett sådant samband föreligger. Det kan i så fall leda till riktlinjer och tidiga insatser inom barnhälsovård och barnsjukvård.
- Om också feberkramp kan räknas in bland tillstånden inom ESSENCE får det betydelse för hur barnhälsovård och barnsjukvård ska planera för dessa barns uppföljning.

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-03-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?