Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ätstörningar och ätbeteende inom ESSENCE-området

I november disputerade ännu en av GNC:s forskare. Denna gång var det Louise Karjalainens tur att försvara sin avhandling "Eating disorders, eating pathology and ESSENCE", som liksom titeln antyder fokuserar på ätstörningar och ätbeteende hos individer med ESSENCE-problematik. Vi följde upp disputationen med ett samtal med Louise om hur hon kom att ägna sig åt detta forskningsfält och varför det är viktigt, vilka resultat som har särskild klinisk betydelse samt vad hon vill ägna sin forskning åt härnäst.

Trots att ät- och måltidsproblem tillhör de vanligaste problemen hos personer med autismspektrumtillstånd (AST) har det inte funnits något sätt att på ett systematiskt vis undersöka dessa problem hos personer med AST och normalbegåvning. Hur har kunskapen om en relation mellan ätproblem och AST utvecklats trots att forskningen inte i någon betydande omfattning systematiskt studerat denna relation?

- Man känner till relationen och forskar sedan någon tid tillbaka på den hos personer med en samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Hos personer med normalbegåvning har det endast varit en klinisk känsla, men samtidigt ett stort problem i dessa personers familjer – men ingen har fokuserat på exakt hur vanligt och vilka typer av problem som förekommer. Nu vet vi att det tycks vara ett problem inom hela autismspektrumet – även om ätbeteenden varierar något från individ till individ.

En av artiklarna i din avhandling handlar om hur du och dina kolleger utvecklat och validerat ett självskattningsformulär för ätbeteende vid AST – The SWedish Eating Assessment for Autism spectrum disorders (SWEAA). Hur och varför kom SWEAA till och hur utvecklade ni och validerade detta frågeformulär?

- SWEAA kom till på grund av just detta problem, att det endast fanns kliniska iakttagelser av ät- och måltidsproblem men inga instrument eller metoder för att systematiskt undersöka förekomsten av problemen liksom hur de yttrar sig. Maria Råstam och Elisabet Wentz hade formulerat frågor baserade på lång erfarenhet inom det här området och på en omfattande litteraturgenomgång gjord av Maria 2008. Vid denna tidpunkt anslöt jag och tog då vid genom att till en liten grupp patienter och deras föräldrar ställa frågor om formuleringarna och frågorna – för att säkerställa att frågorna inte uppfattades som t ex stötande eller för vaga och så vidare. Därefter skickade vi formuläret till en större grupp av individer med AST och till en jämförelsegrupp. Den statistiska valideringen baserade sig på dessa data.

Vad vet man och vad återstår att ta reda på när det gäller förekomsten av traditionella ätstörningar och ätbeteende hos personer med ESSENCE-relaterade problem/ESSENCE-diagnoser?


- Christopher Gillberg var först med att föreslå ett möjligt samband mellan anorexia nervosa (AN) och AST (och vice versa) redan under tidigt 80-tal. I de populationer som vi har undersökt verkar det som om traditionella ätstörningar såsom AN och hetsätningsstörning förekommer I högre grad än i befolkningen i allmänhet och också har en mycket jämnare könsfördelning. Det här gäller emellertid bara för vuxna så vad som verkligen behöver undersökas är hur det ser ut i barn- och ungdomsgrupper med olika ESSENCE-diagnoser. Vi behöver också ta reda på mer om varje specifik ESSENCE-diagnos och vilka typer av problem vi kan förvänta oss i respektive grupp. Detta skulle göra det lättare att hitta och rikta in sig på de specifika problemen på ett lämpligt och individanpassat sätt.

Vad känner man till och vad återstår att ta reda på om relationen mellan ätstörningar och ESSENCE-relaterade problem?

- Forskning inom detta område har vuxit och genom att titta på likheter i personlighet och kognitiv funktion kan man också titta på neurobiologiska likheter. Det finns spännande fynd som pekar på att det kan finnas liknande förändringar i hjärnan hos exempelvis flickor/kvinnor med AN och flickor/kvinnor med AST. Vad man ännu inte känner till är hur mycket dessa förändringar kan vara påverkade av svälttillståndet hos AN-patienterna.

Vilka skulle du säga är de viktigaste och mest kliniskt relevanta resultaten från din avhandlings olika delarbeten?

- Ätstörningar, inte bara avvikande ätbeteende, tycks vara vanligare hos personer med ESSENCE än vad man tidigare känt till. Detta understryker betydelsen av att se och utforska dessa aspekter även inom ESSENCE-området och att erbjuda lämplig behandling. Det verkar som om liknande förändringar äger rum i delar av hjärnan som är involverade i att förstå andra människors sinnestillstånd såsom intentioner, övertygelser, önskningar, hos både individer med AN och individer med AST. Detta, tillsammans med fynden att vissa autistiska ätbeteenden förekommer hos individer med AN även efter det att de inte längre befinner sig i svält, ger oss viktig information för att utveckla behandling av ätstörningar. Genom att ta in AST-pedagogik i ätstörningsbehandling och genom olika typer av samarbeten mellan ESSENCE- och ätstörningsfälten kan behandlingsstrategier för bägge diagnosgrupperna liksom för de som har en kombination av symptom gynnas.

Hur kom du in på det här forskningsfältet?

- Mitt personliga intresse ligger i hög grad på hjärnan och dess funktioner, vilket ledde mig via neuropsykologi till neuropsykiatri. Genom att arbeta med neuropsykiatriska utredningar kom jag att intressera mig för samsjuklighet och överlappningar mellan olika tillstånd och möjligheten att arbeta med SWEAA dök upp. Att kombinera detta med kliniskt arbete inom ätstörningar har gett mig viktig kunskap om båda fälten och har gjort att min nyfikenhet och strävan efter att veta mer hela tiden har vuxit.

Vad vill du göra härnäst när det gäller forskning?

- Jag skulle gärna vilja utveckla SWEAA ytterligare för att göra det tillgängligt för och applicerbart på fler åldersgrupper och utvecklingsnivåer. Det skulle vara väldigt intressant att undersöka ät- och måltidsproblem hos barn med ESSENCE eftersom detta är ett område som familjer och vårdnadshavare ofta rapporterar som en verklig kamp i vardagen. Primärt är målet förstås att kunna hjälpa familjer att arbeta med dessa problem och helst minska dem så mycket som möjligt.
När det gäller AN-gruppen skulle det vara mycket intressant att följa upp och undersöka de neurobiologiska förändringarna när patienterna ligger på en stabil hälsosam vikt. Och att använda denna kunskap för att till exempel kunna utveckla mer effektiva och individuellt anpassade behandlingsstrategier.

Av Nanna Gillberg

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2016-12-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?