Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Alkoholrelaterade fosterskador: kunskapsläge, forskning och preventivt arbete

I denna upplaga av Forskarhörnan talar vi med Magnus Landgren, barnneurolog, med. dr. vid utvecklingsneurologiska enheten (UNE), Skaraborgs sjukhus i Mariestad och affilierad forskare vid GNC. Magnus Landgren är delaktig i ett planerat forskningsprojekt om FASD (Fetal Alcohol Spectrum Disorders) som han här berättar om. Han resonerar också kring varför det i Sverige, som under 1970- och 80-talen låg i framkant inom FASD-forskning, under de senaste decennierna varit så tyst på området alkoholrelaterade fosterskador. Slutligen diskuteras vad som behövs för att effektivt kunna arbeta preventivt och varför ny kunskap på området är viktig.

Kan du berätta lite om vad FASD innebär i termer av orsaker, symptom och effekter?

- FASD är en engelsk förkortning som betyder, ”Foetal Alcohol Spectrum Disorders” och utgör ett paraplybegrepp som inbegriper de olika grader av alkoholskador som kan uppstå under fostertiden. I början av 1970-talet användes termen FAS, fetalt alkoholsyndrom, i den vetenskapliga litteraturen (se t ex Olegård et al, 1979). Det var patienter med en distinkt kombination av alkoholmissbruk hos den biologiska mamman och tillväxthämning, speciella ansiktsdrag och effekter på centrala nervsystemet hos barnet/patienten. Det har sedan gått att djurexperimentellt visa att FAS kan uppkomma tidigt i graviditeten, i början av embryonal-perioden c:a graviditetsvecka 4-6.
Vetenskapliga studier i större skala har bedrivits de senaste c:a 50 åren, efter att FAS beskrevs. Det har genom dessa kunnat konstateras att skadepanoramat omfattar organmissbildningar,
tillväxtstörningar, intellektuella funktionsnedsättningar, beteendeavvikelser och mentala störningar. Organmissbildningar som hjärt- och hjärnmissbildningar, och funktionsnedsättningar;
utvecklingsstörning, autism och ADHD, kan orsakas av alkoholexposition under graviditet.

På initiativ av Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling har under det senaste året en epidemiologisk studie kring FASD planlagts. Kan du berätta lite om vad denna studie tar
sikte på och syftar till?

- Studien som planeras kommer att ledas av Gillbergcentrum och ske i samarbete med Barnneuropsykiatriska kliniken och Barnögonmottagningen vid Drottning Silvias Barn- och
Ungdomssjukhus i Göteborg samt UNE vid Skaraborgs sjukhus i Mariestad. Vi vill få kunskap om hur vanligt FASD är i Sverige idag bland elever i grundskolan och hur FASD som bakgrundsfaktor förhåller sig till ESSENCE, senare inlärningssvårigheter samt beteende- och mentala problem i skolan. ESSENCE är ett samlingsnamn på en rad tidiga symptom hos små barn som leder till utredningar på våra olika mottagningar. ESSENCE innefattar olika typer och grader av funktionsproblem/funktionsnedsättningar såsom ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning,
motoriska koordinationssvårigheter, epilepsi, olika former av beteendeproblem samt även sömnstörning och mat- och ätproblem hos barn.

Hur ser det ut i Sverige jämfört med andra länder när det gäller medvetenhet kliniskt och forskningsmässigt om FASD?

- Sverige var tidigt ute på 1970- och 80-talen med studier av FAS, ögonskador och att följa upp och beskriva FAS neuropsykiatriskt. Det gjordes även sådana studier på 1990-talet. Men forskningen
kring alkoholen som fostergift, d.v.s. teratogen, tog aldrig riktigt fart i Sverige. När vi startade vår adoptionsstudie runt år 2000 var vi tämligen ensamma i landet om att forskningsmässigt intressera oss för FAS. Den mest livaktiga forskningen har skett i USA och i viss mån Kanada. Gigantiska databaser med barn som under gravidititeten exponerats för alkohol har tillkommit och avancerade djurmodeller har belyst betydelsen av tidpunkten för alkoholexponering i den tidiga embryonalperioden.

Vad beror det på att det i Sverige länge varit så tyst kring FASD?

- Bra fråga, som har många möjliga svar. Orsakerna kan vara önsketänkande, förträngning och Ekonomiska intressen. Vi vill så gärna att alkoholen till och med skall vara nyttig. Det är först när
internationella rapporter om ökad frekvens av skador på den kommande generationen – våra barn –kommer som några blir oroade. Vår hälso- och sjukvårdsorganisation har inte heller en ledningsfunktion som har en beredskap att ta till sig sådan ny kunskap som kan medföra omprioriteringar i verksamheten
och i budget. En annan tänkbar orsak är politisk, d.v.s. det kan upplevas som en intressekonflikt mellan mor och barn, mellan mammans individuella frihet och ett blivande barns skyddsbehov.
Det finns som sagt många orsaker. Ytterligare en är kanske att vi som har en del kunskap på området inte förmår att nå ut tillräckligt bra i relevanta sammanhang och ibland väljer att inte ta ”striden”.

En viktig del i preventivt arbete är ju information till blivande föräldrar. Hur ser denna ut i Sverige? Vad saknas och/eller kan bli bättre?

- Folkhälsomyndigheten har under en följd av år haft särskilda projektpengar och tagit fram broschyrer om FASD, information på nätet och satsat på att utbilda barnmorskor och BVC-sköterskor. Problemet är att hålla ”lågan brinnande”.
En annan mer fundamental svårighet är att medvetenheten om det kloka i att avstå från alkohol vid graviditet innebär att rekommendera alkoholabstinens från befruktningen och framåt. Skademomenten uppträder redan i starten av graviditeten och ingen säker nivå för alkoholen är känd. Rådet blir då kategoriskt: ”Om alkohol, bli inte gravid. Kan du bli gravid, ingen alkohol.” Den informationen måste ut i skolorna innan alkoholmönstren är etablerade.

Det förefaller vara komplicerat att ge information baserad på den forskningsförankrade kunskap som idag finns. Varför är det så?

- Jag tror vi varit inne på olika delförklaringar till varför frågan är svår att hantera redan. Ytterligare en förklaring är att det väcker skuldkänslor att diskutera alkoholskador uppkomna under graviditet. Det är känsligt, ja, men ofta finns farhågan och skuldkänslan där redan, och det kan vara närmast befriande att tala öppet om, utan att moralisera. Alkoholbruket är en samhällelig fråga och ansvaret kan inte ytterst läggas på den enskilda individen när skadan väl är skedd, utan ansvaret skulle jag vilja säga är kollektivt.

Du har sagt att grunden för framgång på det här området är samarbete inom ett helt vetenskapssamhälle. Kan du utveckla detta och praktiskt exemplifiera vad du menar?

- I USA, där forskningsaktiviteten på området har varit mest intensiv, kan nog tillkomsten av National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, NIAAA med en budget på en halv miljard dollar 2015, sägas ha varit avgörande för forskningsintensiteten. Det har sedan funnits flera centra och grupper runtom på amerikanska universitet som haft särskilda laboratorier vigda åt FASD-forskning och som bedrivit t ex studier av djurmodeller. Andra grupper har drivit kliniska studier och epidemiologiska studier. Det har medfört struktur och stabilitet åt långsiktiga forskningssatsningar.

- Ska forskningen om FASD i Sverige komma vidare förutsätter det ett sammanhang som t ex Göteborg med GNC, annan alkoholforskning vid universitetet, klinisk genetik, klinisk kemi, oftalmologi, pediatrik, psykiatri, psykologi, pedagogik, medicinsk bildteknik, allmän medicin osv och alla dessa kompetenser som är omistliga för att komma vidare i ett brett forskningsprojekt på FASD-området som det vi nu planerat på GNC. Det förutsätter dessutom stöd centralt i Sverige både politiskt och från myndigheter, såväl som från vår egen region. Vår förhoppning är att socialdepartementet tillför medel för den centrumsatsning för FASD och den forskningsplan som nu ligger på bordet och som Socialstyrelsen beställde av GNC-konsortiet för något år sedan

- Sedan är ju förstås internationella kontakter viktiga. Jag tycker det var fantastiskt att GNC, med hela sin infrastruktur, öppenhet och breda forskningstradition, kunde vara värd för teratologen och embryologen Kathy Sulik i augusti 2015, då hon återknöt kontakter med FASD-forskningen i Sverige från 1970-, 1980- och 1990-talen. Hennes föreläsning "SWIMMING IN ALCOHOL: THE EFFECTS ON THE CHILD IN THE WOMB" är utmärkt och finns att tillgå på GNC:s hemsida.


Referenser:
Olegård, R., Sabel, K.G., Aronsson, M., Sandin, B., Johansson, P.R., Carlsson, C., Kyllerman, M., Iversen, K. & Hrbek, A. (1979) Effects on the child of alcohol abuse during pregnancy. Retrospective and prospective studies. Acta Paediatrica Scandinavica Supplement, 275, 112-121.

Av Nanna Gillberg

 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2016-03-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?