Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kognitiva och exekutiva funktioners betydelse för prognosen vid autismspektrumtillstånd

Denna gång fokuserar Forskarhörnan på Åsa Lundholm Hedvalls forskning om autismspektrumtillstånd (AST) kopplat till diagnostisering och prognos. Åsa Lundholm Hedvall är psykolog med lång erfarenhet av diagnostik, behandling och handledning kring barn med olika funktionshinder. Hon disputerade vid GNC i november 2014 på avhandlingen ”Autism Spectrum Disorders: cognitive aspects and preventions”.

Allt fler barn ges idag diagnosen autism. Men “bara” autism är ovanligt. Oftast finns samexisterande svårigheter som påverkar barnens funktion. Kan du berätta lite om detta och vilken betydelse det har för diagnostisering och prognos?

- Den vanligaste svårigheten är en samtida utvecklingsförsening, ofta en betydande sådan d v s utvecklingsstörning. En utvecklingsstörning innebär per definition att barnet har stora inlärningssvårigheter och inte har förmåga att ta till sig information lika snabbt som andra barn. I vår studie visade det sig att hälften av barnen hade en utvecklingsstörning och av dem hade många en måttlig eller svår sådan.

- En jämförelse mellan barn vars utveckling tog ett språng och barn med påfallande långsam utvecklingstakt visade på tydliga skillnader i kommunikativ och motorisk förmåga redan tidigt. Barnen med positiv utveckling låg högre både kommunikativt och motoriskt initialt. Vi kunde också se att barn på en högre begåvningsnivå oftare återfanns i gruppen med mindre allvarlig autism och att det fanns ett tydligt samband mellan utvecklingsstörning och autistiskt syndrom och mellan utvecklingsstörning och expressiva språksvårigheter. Detta stämmer överens med tidigare forskning, som visat på sambandet mellan begåvning och språkliga förmågor samt motorikens betydelse för snabbhet i turtagning och social ömsesidighet.

Hur ser medvetenheten bland kliniker ut när det gäller AST som en av många samexisterande svårigheter?

- Det var en överraskning att se så många utredningar gällande AST som inte inkluderade en bedömning av kognitiva funktioner. I nära hälften av utredningarna saknades skattning av utvecklingsnivå och som skäl till det angavs ofta bristande medverkan från barnet.

- Det finns en föreställning om att kunskap om utvecklingsnivå varken behövs för att bedöma grad av autism eller för att ställa prognos. Det är olyckligt då en samexisterande kognitiv funktionsnedsättning ser ut att ha större prognostisk betydelse än själva autismen för barn som upptäckts under förskoleperioden. Vi har sett att för gruppen barn med en begåvning inom genomsnittet är utvecklingen klart positiv medan den för barn med en utvecklingsstörning halkar efter, så att avståndet till jämnåriga ökar. För barn med en svagbegåvning är utvecklingen mer osäker. En del återfinns senare bland barn med en begåvning inom genomsnittet medan det för andra barn blir en så betydande utvecklingsförsening att diagnos utvecklingsstörning ställs.

Vilka faktorer spelar en framträdande roll när det gäller att påverka prognosen vid AST? Hur påverkar de och hur interagerar enskilda faktorer med varandra?

- Förutom begåvning spelar exekutiva funktioner stor roll och förmodligen en större roll än vad vi tror. Vi vet vilken betydelse ett exekutivt stöd har för prestationsförmågan för barn med AST. Det handlar om att finnas till hands och ge mycket uppmuntran. Men det finns ännu inget utarbetat systematiserat sätt att fånga in och mäta exekutiv dysfunktion för barn med AST i tidig ålder.

- Med exekutiva funktioner menar vi kognitiva förmågor som möjliggör ett målinriktad beteende, förmåga till planering och ett flexibelt tänkande. Flera faktorer kan ”sätta käppar i hjulet”, exempelvis brister i att kunna tänka tillbaka, komma ihåg eller att planera i flera led. I vår studie visade vi att för gruppen barn med AST och normal begåvning kunde låga resultat på snabbhetstest förklara en betydande del av variansen när det gällde adaptiv förmåga, d v s självständighet i olika vardagsfärdigheter. Snabbhetstesten mäter både motorisk och mental processförmåga, men i testsituationen blev det uppenbart att basala funktioner, som att byta fokus, att följa en linje eller att processa en uppgift i flera led, genast ställde till det trots att barnen var inställda på att utföra uppgiften.

- När vi träffar ett barn med utvecklingsstörning utgår vi ifrån att barnet också har exekutiva svårigheter något som hänger ihop med brister i abstrakt logiskt tänkande. Ett barn med AST har per definition svårigheter med målinriktat beteende. Det handlar ofta om brister i förmåga till mental flexibilitet. Man kan utgå ifrån att barn som har båda dessa funktionshinder också har stora exekutiva svårigheterna, då flera dysfunktioner kan antas ha en synergieffekt snarare än ”bara” en adderande effekt.

Kan du, utifrån dina studier, säga något om den diagnostiska stabiliteten över tid hos små barn som får diagnosen AST?

- Stabiliteten för en diagnos inom autismspektrum var 90 %. För diagnosen autistiskt syndrom var stabiliteten större än för genomgripande störning i utvecklingen/autismliknande tillstånd. Diagnosen Aspergers syndrom var det inte så många som hade så där är det svårt att uttala sig. I gruppen barn som vid uppföljningen inte bedömdes uppfylla alla kriterier för att få en diagnos, hade de flesta tidigare haft diagnosen autismliknande tillstånd.

Vilka är de viktigaste kliniska implikationerna av din forskning?

- Att barn med AST är olika och för många barn - speciellt de med autismliknande tillstånd och de med en svagbegåvning - förändras den kliniska bilden över tid. Att många barn med AST behöver få en uppföljande utredning inför skolstart. Att långsam bearbetningshastighet kan vara ett tecken på exekutiva svårigheter, något som i sin tur kan kopplas till en mindre positiv långtidsprognos för barn med autism. Att begåvning har stor betydelse för barnets självständighetsutveckling.

Vad är nästa steg i din forskning? Vilka forskningsfrågor kommer du att fokusera på framöver?

- Att undersöka om en ojämn begåvningsprofil (och graden av den), med lägre verbal än icke-verbal IK, kan förklara variansen avseende adaptiva färdigheter. Det är en allmän uppfattning bland kliniker att detta skulle ha betydelse också för prognos. Annars ger det nya WPPSI IV möjlighet att få information kring arbetsminnets betydelse även för så små barn som 4-åringar med AST och detta skulle vara intressant att utforska.
 

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-04-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?