Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En uppdatering av kunskapsläget inom barn- och ungdomspsykiatrifältet med fokus på interventioner och behandling

I den här upplagan av Forskarhörnan har vi samtalat med professor Christopher Gillberg om områden och teman som är aktuella inom det barn- och ungdomspsykiatriska fältet. Samtalet spänner över ett brett spektrum, med fokus på olika typer av interventioner.

1. Händer det någonting när det gäller behandling/intervention inom barn- och ungdomspsykiatrin eller när det gäller ESSENCE?

- På många håll i världen pågår studier som har relevans för behandling och hjälpåtgärder när det gäller barn och familjer med psykiatriska/utvecklingsneurologiska problem. En del av dessa inkluderar farmakologisk behandling, andra studerar supplementering med kosttillskott, ytterligare andra rör psykologiska interventioner av olika slag. Även studier av motoriskt inriktade interventioner, yoga, martial arts och dieter har, potentiellt stor, relevans för barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och hela ”ESSENCE-området”.

2. Kan du berätta lite om detta med Omega 3?

- Omega 3 har ju länge varit ”på tapeten” när det gäller ”alternativ” behandling vid t ex ADHD och dyslexi; särskilt har man intresserat sig för blandningar av Omega 3 och Omega 6. Problemet har varit att det inte funnits tillräckligt stora eller tillräckligt många studier som visar någon entydig effekt. På de senaste åren har det dock börjat utmejslas konsensus (inte minst efter publikationen av en studie ledd av Mats Jonsson på GNC/BNK) kring att Omega3/6 har en liten, men klart positiv, effekt på symptomen vid ADHD och sådan effekt är mera tydlig i gruppen barn med ADHD som också har mycket ”tilläggsproblem” i form av DCD, dyslexi och autistiska drag. Effekten kommer dock inte, som när man behandlar med centralstimulantia, redan med en gång efter påbörjad behandling, utan man kan behöva vänta någon-några månader innan man tar ställning till om behandlingen verkligen har någon effekt.

3. Och hur är det med andra kosttillskott, som folsyra och vitamin D? Kan man förebygga ESSENCE om man får kosttillskott under graviditeten?

- En stor norsk studie tyder på att tillskott av folsyra under graviditeten är förknippad med lägre autismrisk hos barnet. Om det verkligen finns ett orsakssamband mellan folsyrabrist och autism är dock oklart och det behövs ytterligare studier innan säkra slutsatser kan dras.

- Flera av våra egna studier tyder på att vitamin D-nivåerna i blodet hos både barn och unga vuxna med autism är lägre än i befolkningen i stort och att det i många fall rör sig om svåra bristtillstånd. Det senare gäller inte minst för barn till kvinnor som anlänt från Somalia. Mödrarna själva har i dessa senare fall ofta extremt låga D-vitaminnivåer under graviditeten och deras barn har kraftigt ökad frekvens av olika typer av ESSENCE-problem. Sambandet mellan autism och låga D-vitaminnivåer skulle kunna vara ”kausalt”, d v s att D-vitamin-brist medför en separat ökad risk för autism, men teoretiskt kan det handla om indirekta samband (t ex inomhussittande, solundvikande eller dietfaktorer). Våra allra senaste studier på området (av nyfödda barns D-vitaminnivåer) tyder dock på att de låga D-vitaminnivåer som vi ser redan när barnen är nyfödda, kraftigt ökar risken för att barnet senare skall få en autismdiagnos, och att sambandet således är mera av orsaks/riskkaraktär än en slumpmässig eller indirekt association. Om D-vitaminbrist i sig själv ökar risken att man skall ”insjukna” senare i autism borde det vara viktigt att skärpa rekommendationerna om D-vitamintillskott respektive att modifiera påståendena om solens hälsovådliga inverkan på barn. För mig framstår rekommendationerna om att barn skall hålla sig inomhus och helt undvika all solexposition under de första levnadsåren inte bara överdrivet drastiska utan rent av kontraindicerade och definitivt inte vetenskapligt välmotiverade. D-vitaminbrist är ett allvarligt globalt problem (och är förenad med ökad risk för mycket annat, inte alls bara autism). En av de viktigaste orsakerna till sådan brist är utebliven exposition för solljus.

- Ännu finns inga större välgjorda studier som talar för att D-vitamintillskott i födan eller i form av ”D-vitamindroppar” skulle reducera förekomsten av autism i samhället i stort.

4. Finns det något belägg för att dieter är effektiva och i så fall i vilka sammanhang?

- Principiellt finns det all anledning att tro att dieter skulle kunna vara effektiva för att förhindra utvecklingen av vissa fall av ESSENCE. Föllings sjukdom (PKU) som alla nyfödda barn i vårt land screenas för efter födelsen ledde förr obehandlad så gott som alltid till autism, utvecklingsstörning eller ADHD. Med dietbehandling av PKU från första levnadsmånaden har denna orsak till autism, ADHD, mm så gott som försvunnit i de länder där man nyföddhetsscrenar för sjukdomen. Vissa s.k. mitokondriesjukdomar kan också dietbehandlas med minskad risk för ESSENCE hos barnet.

- Nu är det ju oftast inte dessa ovanliga sjukdomar som föräldrar och andra frågor om utan hur bra eller dåligt det är med dieter som inte innehåller gluten (som finns i bröd och pasta framförallt) eller kasein (som finns i mjölkprodukter). Det finns inga studier som talar för att glutenfri - eller för den delen kaseinfri - diet skulle medföra minskad risk för eller symptom på ESSENCE. Det är ingen tvekan om att vissa barn som är bevisligen känsliga för gluten eller kasein förbättras i alla möjliga avseenden när de erhåller gluten- respektive kaseinfri diet. Att på basen av dessa sällsynta (men i det enskilda fallet viktiga) iakttagelser generalisera och säga att alla barn med t ex autism måste få prova glutenfri kost är dock både ovetenskapligt och potentiellt farligt. Reduktion av intaget av ”drickmjölk” torde dock kunna reducera ADHD-lika symptom hos den inte oansenliga grupp barn som har ADHD i kombination med någon känd allergi. I framtiden är det troligt att skräddarsydda dietbehandlingar av ESSENCE kommer att bli vanligare (om också inte det vanligaste).

5. Det talas mycket om hur viktigt det är med tidig behandling av autism, intensivinlärning och ABA (Applied Behaviour Analysis). Finns det några nya studier kring detta?

- Vi har nu gjort flera studier av olika typer av ”behandling” vid autism (sammantaget är de de hittills mest omfattande studierna av förskolebarn med autism som exponerats för olika grad av intensitet i ABA-interventionen) och bl.a. kunnat se att högintensiv behandling (mer än c:a 30 timmars ”terapi” varje vecka) inte förbättrar prognosen jämfört med lågintensiva insatser. Till och med har det funnits en trend att de mest avvikande barnen med de svåraste graderna av utvecklingsstörning mår sämre (p.g.a. för mycket stress?) efter högintensiva insatser. Det är faktorer hos barnet självt (låg IQ, språkförsening, medicinska sjukdomar inklusive epilepsi, och samsjuklighet med ADHD) som avgör hur det kommer att gå för barnet (sämre om någon av de nämnda faktorerna finns i tillägg till autism).

- Vi har också visat att de barn som ”blir av med sin autism efter två års behandling” ofta har ”fått tillbaka autismen” sex år senare, samt att de har minst lika stora problem som barnen som ”inte vuxit ifrån sin autism”. Kanske beror en del av den ”dåliga prognosen” i denna undergrupp av barn som vid ett visst tillfälle inte längre uppfyller kriterierna för autism på att ”när diagnosen försvinner drar man också in all hjälp”. Det är mycket angeläget att barn som någonsin haft en autismdiagnos uppfylld i förskoleåldern följs upp regelbundet tvärs igenom hela skoltiden och att stöd inte upphör bara för att ”läget förbättras lite”.

6. Och bumetanidhistorien?

- Ja, detta med bumetanid är både högintressant och lite sorgligt. Det har gjorts en enda någorlunda stor studie som visar klart positiva effekter av bumetanid vid autism. Vi har nu i flera år sökt pengar för att genomföra en större kontrollerad studie av bumetanid, men hittills inte varit tillräckligt framgångsrika, vilket inneburit att studiestarten måst skjutas upp gång efter annan. Vi är dock optimistiska och hoppas kunna komma igång med en sådan studie inom kort, så att vi förhoppningsvis inom något år eller så har tillräcklig kunskap för att säga om denna ”nygamla” medicin skulle kunna vara till nytta för många personer med autism och relaterade utvecklingsavvikelser.

7. Och oxytocin?

- Det är snudd på samma historia med oxytocin, men här är det sorgliga snarare att man ännu inte kunnat utveckla en beredningsform som gör det enkelt att genomföra en behandlingsstudie på yngre barn. Det oxytocin som man för närvarande har tillgång till är alltför kortverkande för att det skall vara realistiskt att genomföra en stor studie på barn med autism. Det pågår dock utvecklingsarbete på detta område och oxytocin är fortfarande en lovande potentiell framtida behandling ”mot” autism.

8. Finns det något annat viktigt som seglar upp på horisonten?

- Det är väl i så fall studier av yoga, martial arts och motorisk träning som sannolikt kommer att ha bättre dokumenterade effekter på diagnostiserade ESSENCE-problem inom några år. För närvarande finns det faktiskt en hel del studier - inte av barn med specifika diagnoser inom området - men av personer med t ex ”exekutiv dysfunktion” och motorikrubbningar som talar för positiva effekter av nämnda ”insatser”. Eftersom barn med ESSENCE ofta har exekutiv dysfunktion och motorikproblem är det rimligt att hoppas på positiva resultat av sådana interventioner också för dem med specifika diagnoser (såsom ADHD, autism osv). Det är dock angeläget att påpeka att sådana studier nu måste genomföras innan man kan dra slutsatser och innan man kan uttala sig om en s.k. evidensgrad.

- Hur som helst, det finns en hel del på gång när det gäller forskning om insatser och behandling för barn (och, vilket jag inte gått in på här, vuxna) med ESSENCE. Forskningen leder hela tiden till bättre avvägning av vilka insatser/behandlingar som passar bäst för vilka barn. Och - bara detta att högintensiva insatser inte förefaller bättre än lågintensiva – det innebär att många flera familjer kommer att kunna få tillgång till alla de bra möjligheter till hjälp som redan existerar!

Av Nanna Gillberg

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-09-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?