Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Effekterna av ADHD-behandling som inte bygger på centralstimulantia

I den här upplagan av Forskarhörnan har vi träffat Mats Johnson, överläkare vid enheten för barnneuropsykiatri (BNK) och forskare vid GNC. Han disputerade nyligen på en avhandling om behandlingsformer som inte bygger på centralstimulantia vid ADHD. Avhandlingen omfattar bland annat studier som utvärderar effekterna på ADHD-symptom av behandling med Omega-3/6-fettsyror och en studie som undersöker den kognitiva träningsmodellen CPS-metodens effekter på ADHD-symptom och beteendeproblem.

I din avhandling studerar du andra behandlingsformer än centralstimulantia vid ADHD. En av dessa är Omega 3/6-fettsyror. Kan du berätta lite om bakgrunden till detta forskningsintresse?

- Diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) karakteriseras av kärnsymptomen koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Studier från många länder visar att ADHD förekommer hos cirka 5 % av barn och ungdomar. Under flera årtionden har effekten av medicinering med centralstimulantia (metylfenidat, amfetamin) undersökts i hundratals placebo-kontrollerade studier, som har visat god effekt på kärnsymptomen. Biverkningarna är väl dokumenterade och oftast milda. Medicinering med centralstimulantia fungerar dock inte för alla, och kan medföra oönskade biverkningar. Detta gör att det finns behov av alternativa behandlingar.

- Familjer stöter ofta på påståenden i media om alternativa behandlingars effektivitet, till exempel Omega 3-fettsyror, diet utan socker och färgämnen, hypoallergen diet, akupressur, neurofeedback. Påståendena har dock sällan varit väl underbyggda i forskning eftersom studierna varit få och av varierande kvalitet. Det är viktigt för kliniska forskare att bidra till kunskap om olika behandlingar, baserad på forskning av hög kvalitet, för att kunna ge familjer välinformerade råd.

- Vi planerade därför studier av alternativa behandlingar som var relativt nya, och som hade visat åtminstone några lovande resultat i studier, men för vilka mer forskning behövdes. Studierna med Omega 3/6-fettsyror (delstudie 1-2) togs med därför att intresset hos allmänheten länge har varit stort för denna behandling, och ett par tidigare studier i England och Australien hade visat lovande resultat hos barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter/ADHD-symptom. Cellmembranen i hjärnan innehåller mycket fleromättade fettsyror som Omega 3/6, och i djurstudier har man funnit att de skulle kunna ha effekt på överföringen av signaler mellan nervcellerna.

Kan du berätta något om de studier som behandlade Omega 3/6? Vilka frågeställningar utgick ni från och hur gick ni till väga för att besvara dem?

- I vår studie ville vi undersöka effekten av Omega 3/6 hos barn och ungdomar med kliniskt diagnosticerad ADHD och väl dokumenterad komorbiditet (associerade tillstånd). Komorbiditet är mycket vanlig vid ADHD, till exempel läs- och skrivsvårigheter, motoriska problem, trotssyndrom, ångest, depression, tics och autistiska drag.

- Den första delstudien var en sex månader lång studie för barn och ungdomar i åldern 8-18 år med ADHD, där Omega 3/6 jämfördes dubbel-blint* med placebo. Under de första 3 månaderna randomiserades 75 barn och ungdomar till att få kapslar som innehöll Omega 3/6 eller placebo, och under den följande tremånadersperioden fick alla Omega 3/6. Studien visade ingen signifikant effekt på ADHD-symptom för hela gruppen, men kliniskt meningsfull förbättring (mer än 25 % minskning av ADHD-symptom) sågs hos 26 % i Omega 3/6-gruppen (jämfört med 7 % i placebo-gruppen). Förbättring noterades särskilt i subgrupperna med ADHD huvudsakligen uppmärksamhetsstörning (ADD) och med samtidigt förekommande läs- och skrivsvårigheter. Biverkningarna av Omega 3/6-behandlingen var lindriga.

- I delstudie två analyserade vi förändringar av fettsyror i plasma under Omega 3/6-studien och jämförde med klinisk behandlingseffekt. Blodprov togs vid 0,3 och 6 månader. Studien visade att intag av Omega 3/6 gav en tydlig ökning av Omega 3 och minskning av Omega 6/3-kvoten jämfört med placebo. Vi fann också att förbättring av ADHD-symptomen med Omega 3/6 hade samband med förändringar av fettsyrenivåer i plasma, särskilt med minskning av Omega 6/3 kvoten.

Ett annat delarbete i din avhandling fokuserar på utvärdering av CPS-metoden hos barn med ADHD och ODD. Kan du berätta något om bakgrunden till den studien och om CPS-metoden i sig? Hur genomfördes studien och vad kom ni fram till?

- Många föräldraträningsprogram har utvecklats genom åren för att möta det stora behovet av behandlingsmodeller för beteendeproblem hos barn, bl.a. barn med ADHD. De har visat goda effekter, men hjälper inte alla. I delstudie fyra undersökte vi effekten av en metod för samarbetsbaserad problemlösningsträning, ”Collaborative Problem Solving” (CPS, numera kallad ”Collaborative and Proactive Solutions”), som utvecklats av Dr. Ross Greene på Harvard University. Metoden baseras på teorin att när barn (eller vuxna) visar problembeteenden, så beror det på brister i de tankeförmågor som krävs för att hantera det som individen ställs inför. Bristande förmåga till flexibilitet i tanken och frustrationstolerans ger ofta upphov till utbrott (explosivt beteende). Med CPS-metoden tränar man samarbete och problemlösningsförmåga, och några studier i USA har visat lovande resultat. Metoden är anpassad till varje individs förmågor och verkar därför passa särskilt bra för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionedsättningar. Vår pilotstudie var den första i Sverige.

- Denna delstudie var en öppen studie för 17 barn i åldrarna 6-13 år som efter utredning fått diagnos ADHD och ODD (trotssyndrom), och som hade stora beteendeproblem både i skolan och hemma. Barnen fick tillsammans med sina föräldrar träning enligt CPS-metoden under 6-10 veckor, och 53 % (9/17) blev klart förbättrade i ADHD-symptom och beteende. Efter behandlingsperioden hade 8/17 barn fortfarande svåra ADHD-symptom, och de familjerna valde att också ge barnen ADHD-medicinering. Sex månader senare var 81 % av hela gruppen klart förbättrade i ADHD-symptom och beteende, med endast lindriga kvarstående symptom.

Vilka implikationer har resultaten av dessa studier för klinisk verksamhet?

- De första två studierna tyder på att Omega 3/6 kan ha en plats i behandlingen av ADHD, särskilt för subgrupperna med ADD och läs/skrivsvårigheter. För att ge ett säkrare vetenskapligt underlag behövs dock fler större studier med jämförbar design.

- Den sista delstudien talar för att CPS kan förbättra problemskapande beteende hos barn med ADHD och ODD. Tillsammans med andra studier visar detta att metoden kan betraktas som ”troligen effektiv” (enligt amerikanska psykiaterföreningens kriterier för bedömning av hur starkt vetenskapligt stöd psykologiska behandlingsmetoder har). Större studier behövs för att verkligen bekräfta metodens effektivitet. CPS är således fortfarande en metod under utprövning vid ADHD med problemskapande beteende.

Vilken typ av forskning på det här området skulle du vilja se framöver?

- För Omega 3/6 skulle vi vilja se större, väldesignade, placebo-kontrollerade studier med inriktning på utvecklingsneurologisk problematik såsom ADD, läs/skrivsvårigheter och inlärningsproblem.

- För CPS genomför vi nu en större studie på Gillbergcentrum för 150 barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och beteendeproblem, med tio veckors behandling, där behandlingsgrupp jämförs med kontrollgrupp, och vi ser fram emot resultaten från denna studie.

*Varken forskarna eller deltagarna i studien visste om vilka som fått placebo respektive Omega 3/6 förrän efter försöksperioden var över.

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-01-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?