Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Autism i förskoleåldern: screening, tilläggsproblematik och tänkbara bakgrundsfaktorer

I denna upplaga av Forskarhörnan träffar vi Lotta Höglund Carlsson, barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, som nyligen disputerade vid GNC. Avhandlingen "Prediagnostic and comorbidity factors in preschool children with autism" omfattar flera studier som alla behandlar autismspektrumtillstånd i tidiga år, men från olika perspektiv, t ex screening, grad av tilläggsproblematik, resultat vid BVC:s rutinkontroll och tänkbara bakgrundsfaktorer (prenatalt ultraljud).

 

Vad fick dig att vilja doktorera?

- Det som inspirerade mig att sammanställa mitt tidigare insamlade forskningsmaterial – om förskolebarn med autism – till en avhandling, var möjligheten att också inkludera en studie om ultraljud under graviditeten.

- Det var/är uppenbart att vi vet för lite om vad prenatalt ultraljud har för effekt på det växande fostret. Fler studier behövs! Ett stort problem är att det i princip är omöjligt att idag få en kontrollgrupp som inte får ultraljud under graviditeten. Ett annat problem är att Food and drug administration (FDA) i USA har tillåtit en nästan 8-faldig ökning av energiintensiteten för obstetriskt ultraljud från 1992, samtidigt som användandet av ultraljud under graviditet har ökat. Nu är ultraljudsundersökningar i första trimestern vanliga och för detta saknas studier kring säkerhet.

Kan du berätta lite om studie 1? Vad studerade ni? Hur gick ni till väga? Vilka var de viktigaste resultaten av denna delstudie?

- Vi ville se om CHAT-screening, som tillägg till BVC:s vanliga utvecklingskontroll, kunde bidra till att fler barn med ASD fick diagnos och intervention före 3 års ålder. Vi hade CHAT-screening på BVC i södra Stockholm under 3 år och använde norra Stockholm som kontrollgrupp. Resultatet var att mångdubbelt fler barn under 3 års ålder fick diagnosen ASD och remiss för behandling jämfört med innan studien startade. Lika många barn från söder som från norr fick diagnosen ASD och remitterades till insatser. Vi kan därför inte hävda att CHAT bidrog men kanske kunskapen om ASD som studien medförde bidrog till att fler barn med ASD identifierades tidigare? Eller att barnen nu fått diagnos ASD istället för diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (ID)?

Kan du berätta lite om delstudie 2? Vad studerade ni där? Och vilka var de viktigaste resultaten av denna studie?

- Vi undersökte BVC-journalerna på de 208 barn som deltog i den stora behandlingsstudien i Stockholm (Fernell 2010) för att se om deras utvecklingsavvikelse hade visat sig på BVC:s 18-månaderskontroll. Förvånande nog hade bara omkring 1/3 av hela gruppen ansetts inte ha klarat kontrollen och även knappt hälften av barnen som förutom ASD också hade ID. När vi undersökte ASD-ID gruppen som hade klarat kontrollen såg vi att ca 1/3 hade haft en regression i sin utveckling efter 18 månaders ålder och alltså hade kunnat passera kontrollen utan att falla ut. Ytterligare 10 % av barnen med ASD och ID som klarade kontrollen hade vissa avvikelser på kontrollen, men också flera kontakter på BVC angående skrik, mat eller sömn, som är ett observandum för utvecklingsavvikelse, ASD (Barnevik Olsson 2012).

Kan du berätta lite om den tredje delstudien? Vad studerades i denna? Hur gick ni till väga och vad kom ni fram till?

- Vi undersökte journalerna för de 198 barnen, i samma Stockholmsstudie, men nu de barn som också deltagit i uppföljningen efter 2 år, med fokus på vilka andra diagnoser/problemområden de hade, förutom ASD. Vi såg att tilläggsdiagnos/problem var så gott som regel för hela gruppen. Den vanligaste tilläggsdiagnosen var språkstörning, följt av ID, motoriska problem och svår hyperaktivitet. Mest tilläggsproblematik hade gruppen med svårast ASD; i medeltal 3,2 problem jämfört med 1,6 för lindrigare ASD.

Och kan du även berätta något om den fjärde delstudien? Tillvägagångssätt, vad ni tittade på och vad som kom fram.

- Vi följde upp barn till ca 29 000 gravida kvinnor som randomiserades till tidigt eller senare prenatalt ultraljud i en studie med syfte att undersöka om barn med Downs syndrom kunde identifieras redan i gestationsvecka 12. Vi ville veta om frekvensen ASD, mätt med vårdbidrag för ASD som utfallsmått, var olika i de båda grupperna. Frekvensen ASD var densamma i de båda grupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten av dina studier? Vilka är de viktigaste kliniska implikationerna av din forskning?

- Att många barn med ASD och ID visar symptom på utvecklingsavvikelse redan vid BVC:s allmänna 18 månaders-utvecklingskontroll och kan således komma i fråga för remittering till vidare klinisk bedömning.

- Att barn med ASD behöver en noggrann utredning så att inte bara ASD utan även alla eventuella samtida problem belyses.

- Att det behövs mer forskning om prenatalt ultraljud, studier som beaktar den nuvarande användningen av ultraljud med ökad intensitet, fler undersökningar/graviditet och förekomsten av ultraljud mycket tidigt i graviditeten.

Vad är nästa steg i din forskning och vilka forskningsfrågor kommer du att fokusera på framöver? Varför är de viktiga?

- Vi kommer att följa upp könsfördelningen i de båda ultraljudsgrupperna.

- Vi kommer att undersöka om det föreligger en skillnad i ADHD-förekomst (också mätt via andelen vårdbidrag) i de båda ultraljudsgrupperna.

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-11-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?