Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Regleringssvårigheter hos små barn som senare får autismdiagnos

Barn som får diagnosen autismspektrumtillstånd har under sina två första levnadsår ofta problem med sömn, ätande och skrikighet. Martina Barnevik Olsson - läkare specialiserad inom barn- och ungdomspsykiatri och doktorand vid Gillbergcentrum - har i sitt avhandlingsprojekt studerat dessa regleringssvårigheter. ”Forskarhörnan” träffade henne för att ta reda på mer om studien.

Kan du berätta något om bakgrunden till- och syftet med studien?


- Bakgrunden är en föregående interventionsstudie som jag var delaktig i, med professor Elisabeth Fernell som projektledare. Den inkluderade 208 förskolebarn inskrivna vid ”Autismcenter för Små Barn”, som är en del av barnhabiliteringen i Stockholm. Till den studien hade vi bland annat rekvirerat barnens BVC-journaler, där det fanns en mängd information om tiden innan de fått sin autismdiagnos. Vi blev nyfikna på om det gick att utläsa någonting i BVC-journalerna från barnens två första levnadsår som kunde indikera en senare autismspektrumdiagnos, och valde att fokusera på regleringssvårigheter rörande uppfödning, sömn och skrikighet.

Hur var studien upplagd (urval, kontrollgrupper osv)?


- Vad gäller urval använde vi oss av projektgruppen jag nämnde, där 190 av de 208 barnen hade kompletta BVC-journaler från år 0-2. En köns- och åldersmatchad kontrollgrupp sattes ihop med hjälp av journaler från samma BVC-mottagningar som indexbarnen tillhörde. BVC-sköterskan tog helt enkelt journalen framför respektive bakom indexbarnets i journallådan (av samma kön). Alla journaler genomlästes av mig själv samt barnläkare Lotta Höglund Carlsson och samtliga anteckningar rörande problem med mat, sömn och skrikighet under de första två åren registrerades. Outcome utgjordes alltså av antalet journalanteckningar rörande dessa problem.

Vad innebär regleringsproblem hos barn och hur ser kopplingen mellan dem och neuropsykiatriska svårigheter/funktionsnedsättningar ut?

- På engelska används både begreppet ”regulatory problem” och ”regulatory disorder”, där det senare utgör en snävare definition. Regleringsproblem hos små barn handlar ofta om svårighet att kunna reglera sitt ätande, sovande eller skrikande men kan även syfta på reglering av beteende (t ex aktivitetsgrad, humör eller emotioner). Det verkar inte finnas tydlig konsensus avseende kopplingar mellan tidiga regleringsproblem och senare neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Några studier har visat på utagerande beteende och ADHD-symptom som associerats till regleringsproblem i tidig barndom, särskilt svåra sömnproblem. En annan studie har visat att regleringssvårigheter över längre tid, och i synnerhet rörande uppfödning, kunnat kopplas till sämre socialt fungerande och nedsatt adaptiv förmåga i förskoleålder. Fortsatt skrikighet efter tre månaders ålder har i en studie ansetts kunna förutspå hyperaktivitet, beteendeproblem och kognitiva svårigheter i förskoleåldern. Vad gäller tidiga regleringssvårigheter och senare autismspektrumtillstånd känner jag inte till några andra studier.

Kan sömnproblem också ta sig andra uttryck än att man har svårt att somna och/eller sova? Borde detta i så fall reflekteras när man frågar föräldrar om deras barn har problem relaterade till sömn (d v s i frågorna ta sikte på avvikande sömnmönster/beteende)?

- Det vanliga är att föräldrar söker för insomningssvårigheter hos barnet även om det förstås också finns andra former av sömnproblem. Det är lämpligt att, både i barnhälsovård och vid neuropsykiatrisk utredning fråga om såväl svårighet att komma till ro och somna in, som om huruvida barnet har nattliga uppvaknanden, orolig sömn med t ex mardrömmar, nattskräck och även ungefärligt antal sömntimmar. Man bör också ha i åtanke att vissa former av epilepsi manifesterar sig nattetid.

Hur ser medvetenheten bland kliniker och forskare ut när det gäller kopplingen mellan regleringsproblem och autismspektrumtillstånd? (Med andra ord, föranleder regleringsproblem i regel att man överväger en autismspektrumtillstånd-koppling?)

- Hos både kliniker och forskare tror jag att det finns en stor medvetenhet om att regleringssvårigheter är vanliga hos barn med autismspektrumtillstånd under hela uppväxten (och även vid andra neuropsykiatriska tillstånd), t ex krångel med sömnen, selektivt ätande etc. Däremot tänker man nog inte tvärtom - att regleringsproblem skulle indikera autismspektrumtillstånd - och så behöver det inte heller vara. Regleringsproblem är mycket vanliga hos barn i den allmänna befolkningen, i synnerhet de första åren. Prevalensen ligger mellan 7 och 17 % enligt studier på området, vilket även ligger i linje med vad vi fann i vår jämförelsegrupp.

Vilka var studiens viktigaste resultat? Vad kom ni fram till?

- Ett viktigt resultat är, trots att regleringsproblem är vanliga hos små barn i den generella befolkningen, att det fanns en signifikant skillnad mellan projektgruppen (som senare fick autismdiagnos) och jämförelsegruppen. Nästan hälften (44 %) av projektgruppen hade haft två konsultationer eller mer rörande de aktuella regleringsproblemen medan detta var fallet hos endast 16 % av jämförelsegruppen. Inget särskilt område stack ut utan resultatet gällde både domänerna var för sig (mat- sömn- och skrikproblem) och sammanslagna. Det var intressant att ingen korrelation fanns till autismdiagnosens svårighetsgrad, och inte heller till kognitiv nivå eller grad av hyperaktivitet.

Vad är de viktigaste implikationerna ur ett utredningsperspektiv av era resultat? Implikationer av annan praktisk relevans?

- De viktigaste implikationerna av den här studien gäller nog bemötande och omhändertagande på BVC. Även om studien inte slår fast att regleringsproblem under de första levnadsåren predicerar för autismspektrumtillstånd, syns ett tydligt mönster att det är projektbarnen som sökt flest gånger på BVC för mat-sömn- och skrikproblem. Av de 15 barn med allra flest besök på BVC, kom 14 från projektgruppen. Kanske fanns hos dem en känslighet som tidigt tog sig dessa uttryck? Och kanske föräldrar som hade svårt att läsa av sina barn, vilka möjligtvis avvek i sin kommunikation? Det är därför viktigt att noga följa barn med omfattande eller långvariga regleringsproblem; både avseende problemen man söker för, och ur ett generellt utvecklingsperspektiv!

Artiklar

Barnevik Olsson, M., Carlsson, L.H., Westerlund, J., Gillberg, C., &  Fernell, E. (2013). Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life. Acta Paediatrica, 102, 635-639.

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?