Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

ESSENCE-Dag 2 sammanfattning

26 augusti 2014 ägde den andra ESSENCE-dagen rum vid Wallenbergs konferenscentrum i Göteborg. Denna gång var inriktningen ESSENCE i klinisk verksamhet. Christopher Gillberg inledde med att redogöra för bakgrunden till ESSENCE-begreppet. Han talade om hur förståelsen av komorbiditet utvecklats över tid och hur ESSENCE-begreppet är en reflektion av den växande insikten att komorbiditet vid neuropsykiatriska problem är regel snarare än undantag. Föredraget övergick därefter till att beröra hur man behandlar ESSENCE på bästa sätt.

Rubriken på Svenny Kopps föredrag var ”ESSENCE och flickor”. Föredraget inleddes med en problematisering av själva rubriken där Svenny Kopp konstaterade att pojkar är normen och flickor avvikare trots att flickor inte är något ovanligt inom barnneuropsykiatri. Flickor med ADHD och ASD diagnosticeras senare än pojkar. Svenny Kopp manade här till medvetenhet kring att omgivningen ofta bedömer flickors och pojkars symptom olika.
För att upptäcka flickor behövs bra könsnormerade utredningsinstrument. Klinikerna behöver kunskap om hur ADHD- och ASD-symptom ser ut hos flickor under olika åldrar. De behöver också kunskap om andra förekommande psykiatriska diagnoser.

Bibbi Hagberg och Eva Billstedt föreläste om psykologens arbete. Bibbi Hagberg inledde med att tala om yngre barn. Hon underströk betydelsen av att vid utvecklingsbedömningar av barn arbeta i team bestående av olika yrkesgrupper (läkare, psykologer, specialpedagoger, logopeder och sjuksköterskor). Bibbi Hagberg redogjorde för de många olika funktioner som ingår i en utvecklingsbedömning av förskolebarn, t ex allmän utveckling, perception, språk, fin- och grovmotorik och ADL-funktion. Därefter gavs ett antal praktiska råd att tänka på för att underlätta utvecklingsbedömningar, t ex att undvika att prata för mycket, vara tydlig, inte arbeta för mycket för att få igång ett samspel och inte insistera på ögonkontakt. Eva Billstedt talade om utredning av skolbarn och ungdomar. Hon betonade vikten av att inhämta barnets upplevelse av sitt fungerande liksom att vid analys av testresultat tänka på att testtillfället (när det gäller resultat och samspel) kan vara ett optimalt tillfälle. Avslutningsvis berördes även hur man förmedlar diagnos till barn och ungdomar.

Carmela Miniscalco rundade av förmiddagen med en föreläsning om logopedens arbete, i vilket omfattas såväl utredning och diagnostisering som behandling och handledning. Carmela Miniscalco gick igenom de olika delar som bör ingå i en logopedbedömning; anamnes, bedömning av spontantal, formell testning samt observation på kliniken, i förskolan eller hemmet. Betydelsen av samarbete över yrkesgränser framhölls och den starka kopplingen mellan tidiga språkliga svårigheter och ASD, koncentrationssvårigheter, motoriska svårigheter och lässvårigheter när barnen följs över tid konstaterades. Kopplingen motiverar att barnen redan från början undersöks brett av ett multidisciplinärt team och följs över tid. Den samlade problembilden måste tas hänsyn till och samtidiga problem kräver samtidiga separata insatser.

Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av Gunilla Westman Andersson om specialpedagogens arbete. Hon pratade om observation i förskolan och skolan och betonade vikten av multidisciplinära team liksom samarbete med förskola och skola. Observationer i vardagsmiljö är viktigt liksom information från förskola, skola och barnet. Vid observationer av barn poängterades betydelsen av att jämföra med andra barn i samma ålder och att beakta genusaspekten. Under föreläsningen behandlades specialpedagogiska anpassningar såsom gruppstorlek, schema/förutsägbarhet och tydliggörande. Gunilla Westman Andersson betonade även att ADOS och andra observationsinstrument utgör en del i en utredning men att denna måste kompletteras med klinisk observation för att diagnos skall kunna ställas.

Elisabeth Fernells föreläsning om läkarens arbete behandlade läkarens del när det gäller funktionsutredning, medicinsk bedömning och behandling samt planering av stöd och insatser. Elisabeth Fernell tog upp prenatala, genetiska orsaker till ESSENCE-problematik. Med detta som utgångspunkt presenterades en rad diagnoser, däribland Klinefelters syndrom, 22q11-deletionssyndrom och Fragil X-syndrom. Ett generellt problem som belystes är att stöd är diagnosbundet istället för relaterat till funktionsproblematiken hos det enskilda barnet.

Om tidig intervention handlade Ulrika Johanssons föreläsning. Här ifrågasattes det inom vården ofta förekommande ”vänta-och-se”-förfarandet och istället förespråkades att se och bedöma det som syns just nu. Fokus för kliniker måste vara att samla in ”allt man ser”, inte att söka efter något specifikt. Det krävs också förståelse av hur symptom samverkar och medvetenhet om att barn och metoder utvecklas hela tiden, varför kontinuerliga utvärderingar behövs. För att uppmärksamma tidiga symptom måste alla i teamet ha en bred och djup kunskap. Slutligen förespråkades föräldrasamverkan och metoder som föräldrautbildning och Floor Time (FT) gicks igenom.

Ida Lindblad avslutade de ordinarie föreläsningarna med en föreläsning om barn till föräldrar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Utifrån barnperspektivet diskuterade Ida Lindblad behovet av nationella riktlinjer relaterat till tidig upptäckt och utredning av föräldraförmåga, planering och uppföljning av stöd samt kontinuerlig anpassning av stöd utifrån barnets utveckling.

Christopher Gillberg sammanfattade dagen genom att understryka flera av dagens teman; genusperspektivet, multidisciplinärt teamsamarbete där varje kliniker besitter såväl djup som bred kunskap, samverkan med förskola, skola och föräldrar samt utredningar där man söker brett snarare än specifikt och gör en helhetsbedömning.

Av Nanna Gillberg

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-09-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?