Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

SWEAA -- ett självrapporteringsformulär för att upptäcka stört ätbeteende inom autismspektrum

Stört ätbeteende är ett vanligt men förbisett och dåligt undersökt problem hos personer med autismspektrumstörning. Om överlappningen mellan ätstörningar och autismspektrumstörningar saknas i stor utsträckning såväl kunskap som forskning. Idag är det dock allmänt accepterat att autistiska drag i barndomen är en riskfaktor för att i tonåren utveckla anorexia nervosa.

Louise Karlsson är doktorand vid GNC. Tillsammans med Maria Råstam och Elisabet Wentz har hon utvecklat ett självskattningsformulär för att screena för stört ätbeteende hos normalbegåvade personer med autismspektrumstörning. Jag träffade henne för ett samtal om formuläret SWEAA (Swedish Eating Assessment for Autism spectrum disorders), varför det behövs och vad det kan bidra med.

SWEAA är det första verktyget inriktat på ätbeteende hos normalbegåvade tonåringar och unga vuxna med autismspektrumstörning (IQ över 70, således utan utvecklingsstörning). Varför finns det ett behov av ett sådant här självskattningsformulär?

- När man i den kliniska vardagen möter personer med autismspektrumstörning ser man ofta ett stört ätbeteende. De flesta studier som gjorts på detta rör personer inom autismspektrum med utvecklingsstörning. Samtidigt är majoriteten av personer inom detta spektrum normalbegåvade och om dessa finns i stort sett ingen forskning som rör stört ätbeteende. Vi vill se om det är samma eller andra ätproblem i den här gruppen jämfört med i gruppen med utvecklingsstörning och om svårigheterna i fråga om ätbeteende liknar mer traditionella ätstörningar. SWEAA gör det möjligt att upptäcka och undersöka problemet både i en forskningskontext och kliniskt.

Att kombinationen ätstörningar och autismspektrumstörning inte studerats mer inom forskningen har flera orsaker. En är att flickor och kvinnor är underrepresenterade inom autismforskning (och kliniskt) och pojkar och män är underrepresenterade inom ätstörningsforskning (och kliniskt). Dessutom är forskare sällan aktiva inom både autism- och ätstörningsforskning. Ätstörningar som något som har utvecklingsneurologiskt ursprung är också relativt nytt inom forskningen.

Hur ser ätbeteendet ut hos gruppen med autismspektrumstörningar? Utmärker sig gruppen relativt en frisk jämförelsegrupp och i så fall på vilket sätt?

- Ja, de utmärker sig framförallt på tre områden. När det gäller simultankapacitet vid måltid, t.ex. förmåga att tugga och skära samtidigt, finns stora svårigheter hos gruppen med autismspektrumstörning. Även när det gäller socialt samspel (i vilken grad man anpassar sitt beteende till de andra i måltidssituationen och huruvida man tycker om den sociala aspekten av en måltid) och måltidsmiljö (t.ex. rutiner vid måltiden) utmärker sig gruppen med autismspektrumstörning.

Hur såg ätbeteendet hos den normalbegåvade gruppen ut jämfört med de studier som gjorts gällande personer med autismspektrumstörning och utvecklingsstörning?

- Flera av svårigheterna som påvisats hos personer med autismspektrumstörning och utvecklingsstörning går igen i den normalbegåvade gruppen. Exempelvis selektivt ätande (t.ex. bara äta mat med en viss färg, inte blanda olika saker på tallriken) finns i båda grupperna. Selektivt ätande orsakar problem inte bara för individen i form av hälsoproblem, utan också för omgivningen. Pica (att äta oätliga saker som jord etc.) var däremot inte så vanligt i den normalbegåvade gruppen men vi behöll ändå pica som en fråga i formuläret för att det kan vara kliniskt intressant.

Vilka för- och nackdelar finns med självskattningsformulär som SWEAA?

- Personer med autismspektrumstörning är inte alltid så verbala när det gäller att spontant uttrycka sig kring dessa frågeställningar. Ett sådant här formulär är ett sätt att med konkreta frågor få en bild av hur det ser ut. En nackdel med självskattningsformulär är ju att det inte ges någon hjälp när det gäller att förklara eller förtydliga frågorna som ingår. Vi har lagt stor vikt vid formuleringen av frågor i formuläret så att dessa skall vara så tydliga och konkreta som möjligt. Bland annat gjorde vi en pilotstudie som ledde till att formuleringar som uppfattades som vaga togs bort och vi ändrade till jag-formuleringar för att det skulle bli konkret och tydligt.

Hur hanterar ni förekomsten av komorbiditet mellan traditionella ätstörningar och autismspektrumstörning? Är det möjligt att särskilja det ena från det andra?

- Vi vet ännu inte om det är någon skillnad eller om personer med autismspektrumstörning har samma svårigheter som personer med traditionella ätstörningar. Självskattningsformuläret innehåller både autismspecifika och traditionella ätstörningsfrågor. För att ta reda på mer om komorbiditet och uttryck inom olika patientgrupper undersöker vi för närvarande olika patientpopulationer med hjälp av formuläret. Vi använder t.ex. formuläret på en grupp med traditionella ätstörningar (såsom anorexia nervosa) och en grupp med ADHD. Vi kommer sedan att jämföra resultaten för att se mönster, likheter och skillnader. Beteenden kan vara likartade men stå för olika saker, det kan vi svara mer på när vi har mer data på anorexigruppen.

En svårighet när det gäller samtidig förekomst av ätstörning och autistiskt beteende är, enligt Louise, att svält, som vid anorexia nervosa, påverkar hjärnan. Det kan därför vara svårt att säga vilka beteenden som hänger ihop med undervikt och svält och vad som skulle ha funnits där även utan svälttillståndet.

- Hjärnan påverkas av svält och det måste vi ta hänsyn till när vi använder ett självskattningsformulär som SWEAA. Man kan t.ex. inte bedöma förekomsten av autismspektrumstörning under svält för då vet vi inte vad som är vad. Man kan inte veta hur mycket av autismsymptomen som är svältpåverkan. Svält påverkar hjärnans kognitiva förmåga och man har inte tillgång till sin fulla kapacitet vid undernäring. Janet Treasure använder begreppet pseudoautism för att beteckna ett beteende som associeras med svält och som sammanfaller med ett autistiskt beteende – rigiditet, tvångsmässighet, rutinbundenhet. För att undvika feltolkningar fyller ätstörningsgruppen i formuläret både när de är underviktiga och senare när de har nått normalvikt.

Vad vill ni att formuläret skall kunna användas till och bidra med?

- Kliniskt kan vi använda formuläret för att screena och tidigt kunna identifiera de personer som riskerar att bli kroniska ätstörningsfall. I ätstörningspopulationen är formuläret användbart för att se om en person med ätstörningar även har ett autistiskt ätbeteende för då kan behandlingen av individen behöva anpassas utifrån detta.

Att autistiska drag i barndomen kan vara en bidragande orsak till insjuknande i anorexia nervosa i tonåren är relativt nya forskningsrön och mycket återstår att undersöka gällande denna grupp. Det är viktigt att använda kunskapen från autismområdet för att utröna om de autistiska ätbeteendena även kan vara överrepresenterade i en anorexia nervosa-population.

Individer med autismspektrumstörning och samtidig anorexia nervosa är ett växande problem vid specialenheter för ätstörningar. Dessa personer svarar inte på gängse behandling och löper risk att bli kroniska fall. En ökad kunskap om samsjuklighet mellan anorexia nervosa och autismspektrum har stor betydelse för utveckling av nya behandlingsmetoder.

Av Nanna Gillberg

 

 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?