Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En populationsstudie över styrkor och svagheter hos barn i Glasgow

I denna upplaga av forskarhörnan diskuterar professor Phil Wilson en pågående utvärdering av Glasgow City Parenting Support Framework (ett föräldrastödprogram som implementerats i Glasgow). Utvärderingen har en dubbel målsättning: dels att undersöka effekterna på populationsnivå av en specifik föräldrastödform (Triple P-systemet) i Glasgow och dels att brett undersöka effekterna av en rad olika faktorer som påverkar socialt, emotionellt och beteendemässigt välmående hos barnen i detta område.

Detta är den första populationsstudien som genomförs om styrkor och svagheter hos barn i en stad. Projektets tvärsnittsdata omfattar information om barns emotionella och beteendemässiga utveckling vid 30 månader och därefter vid 4, 7 och 10 år. Syftet är utifrån detta underlag kunna undersöka olika utvecklingsbanor och deras potentiella påverkansfaktorer. Projektets omfattande data inkluderar flera delar:

• 30-månaderskontakten: Vid 30 månaders ålder har BVC-sjuksköterskor besökt barn i hela Glasgow City. Utöver rutinhälsofrågor har denna bedömning omfattat strukturerade verktyg som bedömer social och emotionell utveckling samt förvärvande av språk (the Strengths and Difficulties Questionnaire – SDQ – och en enkel språkscreening).

• Datainsamling på förskolor: Förskolepersonal i Glasgow City fick fylla i Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) för att bedöma barns svårigheter vid skolstarten. Detta lades in som en obligatorisk del av övergångsdokumentationen från förskola till skola.

• Datainsamling i årskurs ett och fyra (vid sju respektive tio års ålder): Efter att 2012 ha genomfört en framgångsrik pilotstudie i åtta skolor från olika delar av Glasgow City, fyller nu samtliga lärare i årskurs ett i SDQ för varje elev i deras klass. I årskurs fyra fyller eleverna under lektionstid själva i SDQ.

Utvärderingen behandlar en rad olika områden. Bland dessa kan nämnas 1) hur emotionella och beteendemässiga svårigheter yttrar sig och vilka mönster som finns i populationen vid tidigare nämnda åldrar, 2) övergripande förändringar över tid, 3) i vilken utsträckning svårigheterna som barnen upplever kvarstår eller förändras över tid och 4) i vilken utsträckning sociodemografiska faktorer såsom geografiskt område, relativ utsatthet och skola påverkar emotionella och beteendemässiga utvecklingsbanor.

En av de artiklar som hittills skrivits inom projektet behandlar skillnader mellan olika områden när det gäller sociala och beteendemässiga svårigheter hos Glasgows förskolebarn. Glasgow utgör ett av Skottlands och Storbritanniens mest utsatta områden. Staden har haft den högsta dödligheten hos vuxna i yrkesarbetande ålder i Europa sedan 1970-talet och invånarna i Glasgow dör i förtid i större utsträckning än i brittiska städer med så gott som identisk profil. 2009 beräknades 34 % av Glasgows barn leva i fattigdom (att jämföras med 19 % i Skottland som helhet och 21 % i UK).

Mot denna bakgrund kan kartläggning av sociala och beteendemässiga svårigheter uppdelade efter geografiska områden vara ett användbart sätt att identifiera miljöfaktorer som kan tänkas påverka dessa svårigheter. I Glasgowstudien uppvisade barn i mer utsatta områden sämre medelresultat än barn från områden som inte var lika utsatta. Detta överensstämmer med tidigare forskning som pekat på att de mest missgynnade barnen i allmänhet har sämst prognos. Resultaten av Glasgowstudien är emellertid inte entydiga. Ett flertal områden visade bättre eller sämre resultat än vad som utifrån demografi och utsatthetsnivå förväntades. I synnerhet varierade den psykiska hälsan mellan områden med till synes likartad demografi. ”Ett av de mest intressanta resultaten i vår studie hittills är skillnader mellan områden som är lika fattiga”, berättar Phil. I vissa områden var SDQ-resultaten bättre än väntat sett till demografisk fördelning och utsatthet och i andra områden var det tvärtom. ”SDQ-resultat i östra Glasgow är mycket sämre än områden med samma fattigdomsnivå i västra Glasgow.” Enligt Phil kan variationen bero på starkare familjenätverk och en förhållandevis stabil befolkning i de områden där resultaten var bättre än förväntat. ”Den östra delen av Glasgow är eventuellt mer socialt frikopplad än den västra delen, där samhällena är äldre och människor lever närmare sina familjemedlemmar”.

Genom att tillhandahålla systematiskt insamlade tvärsnittsdata på lokal populationsnivå har projektet som målsättning att stödja aktiviteter som behovsprövning och verksamhetsutvärdering. Att påverka beslutsfattare är en viktig målsättning för projektet. ”Vi hoppas visa på värdet av att samla populationsdata och få beslutsfattare att inse hur användbar den här typen av information är när man planerar verksamheter”, säger Phil. Han betonar vikten av att anpassa sig efter den praktiska och politiska verkligheten så att forskningsresultat blir relevanta för politiker. ”Till exempel använder vi valdistrikten som avgränsning när vi ritar våra kartor för att göra politiker och beslutsfattare intresserade av våra resultat.”

”På en nationell nivå har det här projektet varit givande”, säger Phil och tillägger att hans grupp har bidragit till att allmänna barnhälsokontroller vid 30 månaders ålder har återinförts. ”Innan dess fanns inga barnhälskontroller efter 16 veckors ålder.” Bristande belägg för att hälsokontroller gjorde skillnad användes som argument för att 2006 avveckla allmänna kontakter från 16 veckors ålder. ”De kastade kanske ut barnet med badvattnet. Bristande belägg för effektivitet är inte detsamma som belägg för ineffektivitet”, säger Phil.

Behovet av fortsatta allmänna kontroller understryks av pilotstudiens resultat, där flera oväntade problem som skulle ha varit svåra att förutse och som inte hade koppling till socioekonomisk status identifierades. Phil förespråkar ytterligare tillägg till de allmänna hälsokontroller som nu finns. ”Genom att kunna visa på tidiga riskfaktorer för ohälsa hoppas vi få till stånd kontroller före 30 månaders ålder. Jag skulle vilja se att allmänna hälsokontroller infördes vid ett års ålder.”

Det omfattande material som projektet har genererat kan förse skola och lokal ledning med oerhört användbar information för att förbättra rutinerna runtom i staden. Det kan också fungera som underlag i framtida föräldrautvärderingar. Nästa steg består i att koppla samman olika delar av materialet med varandra. ”Stora sammanlänkningar av data kommer snart att vara genomförbara, vilket kommer att ge oss möjlighet att identifiera faktorer som påverkar varför resultat går upp och ner.” När projektet är slutfört kommer det att finnas data som täcker förändringar i social och emotionell utveckling från tidig barndom till mellanbarndom. Med materialets hjälp kommer man dessutom att kunna undersöka olika banor och potentiella påverkansfaktorer bakom dessa. Sammanlänkningar mellan data från samtliga undersökta tidpunkter kommer, förutsatt att arbetet får fortsatt stöd, att kunna redovisas 2018.

Vi avrundar intervjun genom att fråga Phil hur det kom sig att han började med forskning och varför han kom att intressera sig för sitt nuvarande forskningsområde.

”Jag har alltid varit intresserad av forskning sedan jag gick i skolan. Under skolloven arbetade jag i ett kemilaboratorium och jag hade planer på att doktorera efter min fysiologiexamen från det att jag började på universitetet. Mitt intresse för det forskningsområde jag sysslar med nu började med att jag arbetade med heroinmissbrukare inom allmänvården. Jag lärde känna mina patienter väldigt väl under deras besök på kliniken varje vecka och insåg att de flesta av dem hade haft mer än sin beskärda del av negativa barndomsupplevelser, att många hade allvarliga anknytningsproblem och/eller utvecklingsneurologiska störningar. Så jag började fundera över möjligheterna till preventiva insatser i barndomen. Det andra skälet var att jag arbetade med fantastiska BVC-sjuksköterskor och insåg att primärvårdskliniker faktiskt har stor terapeutisk potential inom barns mentala hälsa, som ofta inte utnyttjas”.

Av Nanna Gillberg

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2013/foraldrastod-och-dess-effekter-mars-2013/
Utskriftsdatum: 2019-10-14