Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Har barn med svårinställd diabetes i ökad utsträckning kognitiva problem, särskilt avseende exekutiva funktioner?

Professor Elisabeth Fernell är den andra forskaren som vi samtalar med i Forskarhörnan här på Gillbergcentrums hemsida. Elisabeth Fernell och medarbetare har nyligen fått accepterat en artikel i Acta Paediatrica med titeln ”Children and adolescents with type 1 diabetes and high HbA1c – a neurodevelopmental perspective”. I studien har man låtit föräldrar till barn och ungdomar i åldern 5 – 16 år med diabetes typ 1 fylla i formuläret 5-15 och jämfört resultaten med de ungas metabola kontroll med hjälp av parametern HbA1c. Barnen och ungdomarna som inbjöds till studien utgjorde två totalpopulationer med diabetes typ 1 i åldersgrupperna 5 till 16 år. De barn och ungdomar som hade problem med minne och inlärning hade också sämst metabol kontroll, d.v.s. högre HbA1c-värden. Det var framför allt hos tonåringar som man såg det starkaste sambandet.

Hur kom du och dina medarbetare på att ni skulle göra den här studien?

Jag har själv arbetat med barn med diabetes tidigare och minns att det var vissa tonåringar som inte uppnådde bra blodsockerinställning. Jag har också hört av barnläkarkollegor att man beskriver att vissa barns/ungdomars metabola kontroll är dålig och man oroar sig för dessa patienter. Elisabeth har funderat på om det skulle kunna finnas en ADHD-problematik hos de ungdomar med diabetes som har dålig metabol kontroll. I så fall borde dessa individer ha svårt att klara av allt som krävs för att sköta sin diabetesbehandling. Charlotte Nylander, som är förstaförfattare till artikeln, är barnläkare i Eskilstuna och tillika doktorand. Hon är mycket intresserad av ungdomsmedicin och engagerades för att rekrytera alla barn och ungdomar med diabetes typ 1 i Eskilstuna till studien. Eskilstuna som upptagningsområde var emellertid inte tillräckligt stort och därför involverades även ett annat upptagningsområde, Skaraborg, där Elisabeth också noterat att barnläkarna var mycket bekymrade över den dåliga metabola kontrollen hos vissa ungdomar med diabetes typ 1. Man beslutade sig för att starta en pilotstudie, där alla föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 i de två upptagningsområdena skulle fylla i 5-15 formuläret. ”Jag tycker att det formuläret är bra, det ger en helhetsbild över olika utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska problem”, inflikar Elisabeth.

Det är alltid problematiskt när barn med diabetes kommer upp i tonåren, och de själva ska ta över ansvaret för sin sjukdom mer och mer. Det kan variera från ungdom till ungdom när man är redo att börja ta huvudansvaret för insulininjektionerna och blodsockerkontrollerna. Man måste kunna ge sig själv insulininjektioner flera gånger per dag och dessutom kontrollera blodsocker och motionera regelbundet. Om man då har exekutiva svårigheter kan detta verkligen leda till problem.

Elisabeth berättar att hennes grupp troligen är först med att publicera ett samband mellan exekutiva funktionsproblem och svårinställd diabetes. Tidigare studier har undersökt om diabetes typ 1 orsakar kognitiva svårigheter t.ex. genom upprepade hypoglykemier, men resultaten är inkonklusiva; det finns både studier som visar ett samband och studier som inte finner ett samband. ”I vår studie fanns inte något samband mellan tidigt insjuknande i diabetes typ 1 eller lång sjukdomsduration å ena sidan och nedsatta exekutiva funktioner å andra sidan. Dessa fynd talar också för att hjärnfunktionen inte i sig har påverkats av diabetessjukdomen”, berättar Elisabeth.

I artikeln visar ni att hela gruppen med diabetes typ 1 inte avviker jämfört med normalbefolkningen gällande resultaten i 5-15-formuläret.

Nej, det är viktigt att lyfta fram att ungdomar med diabetes typ 1 inte skiljer sig från den allmänna befolkningen när det gäller de symptom som mäts med formuläret.

Ni visar däremot att det finns ett samband mellan minnes- och inlärningsproblem och dålig metabol kontroll mätt med HbA1c.

Ja, det finns en grupp med uttalade exekutiva funktionsproblem som även uppfyller kriterier för diagnosen ADHD. Det är viktigt att understryka att det inte finns något samband mellan diabetes typ 1 och ADHD i sig, men om man har diabetes typ 1 och samtidig ADHD är risken ökad att det ska bli problem med den metabola kontrollen under tonåren. I studien fann man också att om man hade kort diabetesduration fick man sämre utfall gällande den metabola kontrollen. Dessa resultat handlar säkert om de individer som insjuknar i samband med att de är på väg in i puberteten. I den fasen av livet blir det många stora omvälvningar på en gång. Skulle man samtidigt ha ADHD blir detta en väldigt stor belastning för individen. Elisabeth vill understryka att kunskapen om att kognitiva svårigheter, särskilt inom området exekutiva funktioner, är mycket viktig för barnsjukvården (och föräldrar) då det så lätt blir feltolkningar; att det handlar om "slarv", "att barnet/tonåringen i fråga inte anstränger sig eller inte gör sitt bästa" – om HbA1c ligger högt vid återbesöken på diabetesmottagningen. En risk finns för att ungdomar med diabetes och bristande metabol kontroll/högt HbA1c vid återbesöken får höra att de måste "ta mer ansvar". Elisabeth citerar ett patientföräldrapar, vars barn har tydliga svårigheter inom ADHD området, och som går hos Charlotte Nylander: ”Ibland har vi tänkt att kanske inte allt förklaras av hennes diabetes”. Därför är det så viktigt att omgivningen får kunskap om att barnet faktiskt har svårare med t.ex. planering, tidskänsla och att komma ihåg instruktioner. Dessa barn/ungdomar behöver ett kognitivt stöd ("ett stöd för tanken"!). För barn och ungdomar med diabetes och ADHD kan också medicinering för ADHD bli aktuell.

I artikeln nämner ni att alla barn och unga som insjuknar i diabetes typ 1 borde screenas med tanke på kognitiv funktionsnedsättning.

Ja, genom att t.ex. använda 5-15 formuläret skulle man tidigt kunna spåra barn som kan tänkas få svårigheter att självständigt sköta diabetesbehandlingen. Man har nog generellt sett inte tänkt i de här banorna inom diabetesvården tidigare. I diabetesteamet ingår både psykolog och kurator, men man har ofta inte haft tillräckligt fokus på eventuella kognitiva problem. Att screena patienterna är varken betungande eller kostnadskrävande. En screening med 5-15 formuläret kräver en väldigt liten tidsinsats. Genom ett sådant formulär skulle man tidigt kunna fånga upp barn med exekutiva problem. Om svårigheter framkommer inom de kognitiva domänerna, som inlärning, minne och andra exekutiva funktioner ska man tänka på att inte för tidigt kräva att barnet ska börja ta ett helt eget ansvar för sin diabetessjukdom. Elisabeth berättar också att hon och hennes kollegor planerar en större studie riktad till tonåringar med diabetes och deras föräldrar för att ännu mer specifikt studera exekutiva funktioner i relation till metabol kontroll. En sådan studie kommer att ingå som en del i Charlotte Nylanders doktorandprojekt tillsammans med det arbete som nu är accepterat för publikation. Ett tillägg skulle också kunna göras i befintligt vårdprogram med att också en värdering av barnets kognitiva förmågor ska ingå.

Slutligen vill jag fråga dig hur du som barnneurolog halkade in på det barnneuropsykiatriska området? Svaret kan sammanfattas så här:

I början av 1980-talet arbetade Elisabeth med ett avhandlingsarbete om hydrocefalus i Göteborg med professor Bengt Hagberg som huvudhandledare och professor Lennart von Wendt som bihandledare. En del i projektet rörde prognosen för dessa barn som nu kunnat opereras med shunt. Särskilt skulle Elisabeth undersöka förekomsten av neurologiska funktionsnedsättningar som cerebral pares, mental retardation/utvecklingsstörning och epilepsi i denna grupp

Inför denna uppföljning som skulle omfatta ca 100 barn med hydrocefalus presenterade hon sitt forskningsprogram för ett auditorium där bland annat professor Christopher Gillberg fanns med. Han ställde då frågan till Elisabeth om hon inte också skulle undersöka hur vanligt det var med autism i denna grupp. Vid fortsatt diskussion bestämdes att det i uppföljningen även skulle ingå att undersöka olika former av beteendeproblem i denna barngrupp. Elisabeth följde hans råd och har sedan dess insett hur viktiga dessa kognitiva funktionsproblem är också inom barnneurologin och hur stark överlappning det är mellan barnneurologi och neuropsykiatri.

Referens:
Nylander, C., Toivonen, H., Nasic, S., Söderström, U., Tindberg, Y., & Fernell, E. (2012). Children and adolescents with type 1 diabetes and high HbA1c - a neurodevelopmental perspective. Acta Pediatrica, (Epub ahead of print).

Av Elisabet Wentz

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2013-08-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?