Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Trotssyndrom

Trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder, ODD) är en diagnostisk benämning för barn och ungdomar som uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende. Det är barn och ungdomar som snabbt blir arga, som protesterar och argumenterar mot vuxnas krav, lätt hamnar i bråk och slagsmål och skyller på andra för sina egna misslyckanden. Till att börja med är protesterna oftast riktade mot föräldrarna men kan komma att också prägla samvaron med andra vuxna och kamrater.

DSM 5 har i jämförelse med DSM-IV förändrats så att de åtta diagnostiska kriterierna (som är oförändrade) grupperats under kategorierna
• argt eller irriterat stämningsläge med kriterierna: tappar ofta besinningen, är ofta lättretad och stingslig, är ofta arg och förbittrad
• trotsigt eller egensinnigt beteende med kriterierna: grälar ofta med vuxna, trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav eller regler, förargar ofta andra med avsikt, skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande
• hämndlystnad med kriteriet: är ofta hämndlysten eller elak
Avsikten har varit att tydliggör att symtomatologin består av såväl emotionella symtom som beteendesymtom.

För att använda diagnosen trotssyndrom ska det handla om beteenden som blivit ett mönster i barnets samvaro med omgivningen. De ska ha varat under längre tid (över 6 månader) och tydligt påverkat barnet i vardagen.

Orsaker
De barn som utvecklar trotssyndrom har ofta redan som små varit krävande, skrikiga och svårtröstade. Många har ett temperament som temperamentsforskare kallar svårhanterligt. Då vuxna i ett barns omgivning inte har ork att möta ett barns krävande beteende finns en risk för att man ger upp sina krav på barnet för att få lugn i stunden och att barnet av det omedvetet lär att protester gör att det slipper krav. Risken för att utveckla sådana negativa cirklar är särskilt stor om föräldrar eller barnets förskollärare och lärare inte riktigt orkar med belastningarna i sin egen vardag.

”Coercion theory”, en teori om tvingande samspel, (ref Gerald Patterson) beskriver uppkomsten av sådana onda cirklar och är viktig för rådgivningen till föräldrar och lärare kring barn med ett trotsigt beteende. Den är utgångspunkten för flera föräldrautbildningsprogram som De otroliga åren, COPE och Komet.

Även om många barn som växer upp med att vuxna som inte riktigt orkar möta barns krävande beteende kan utveckla trotsbeteenden är risken är avsevärt större för barn som har ADHD. Cirka hälften av barn med ADHD, framför allt om de har tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet, utvecklar trotssyndrom. Impulsiviteten medför att de har svårt att hålla inne med sina reaktioner när de möter krav och reagerar snabbt med protester och avståndstaganden. Om barnen dessutom har utvecklingsavvikelser som berör språk, intellekt eller motorik förstärks belastningen och att negativa mönster i samspelet mellan föräldrar och barn kan utvecklas. Det förstärks av att det är barn som ofta misslyckas och upplever sig missförstådda och därför arga och besvikna på en oförstående omgivning.

Pojkar/flickor
Det är vanligare med ODD hos pojkar än hos flickor. En möjlig förklaring kan vara att när flickor uttrycker sin aggressivitet gör de det oftare på ett mer indirekt sätt, genom s.k. relationell aggressivitet, som att frysa ut någon från gruppen eller att prata illa om andra.

Ofta associerade egenskaper
Trotssyndrom är ofta ett delproblem vid uppförandestörning eller kommer före denna diagnos. Trotssyndrom finnas hos barn och ungdomar med Tourettes eller Aspergers syndrom (och andra autismspektrumtillstånd). Samtidigt kan beteendeproblemen vid dessa diagnoser misstas som ODD. Det är viktigt att barn och ungdomar med ODD inte sällan har en nedstämdhet och ångestproblem som en betydande delkomponent av sina problem.

Behandling
Hjälp till barn och ungdomar med ODD behöver ha två utgångspunkter. För det första behöver föräldrar och pedagogisk personal förståelse för barnet/den unge så att krav, bemötande och pedagogisk planering anpassas till hans eller hennes förutsättningar. Det kräver oftast att man utreder barnets kognitiva förutsättningar och liksom om det har specifika svårigheter som ADHD eller emotionella problem som ångest eller depression. Finns andra diagnoser behöver de sin specifika behandling. För det andra behöver man utveckla strategier för att möta barnets/den unges krävande beteende på sätt som inte förstärker problemen. Det kräver förutom kunskap också ork varför också barnets sociala situation behöver kartläggas.

Av Björn Kadesjö

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-08-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/Diagnosgrupper%2C+metoder+och+vissa+p%C3%A5g%C3%A5ende+studier+vid+GNC/trotssyndrom/
Utskriftsdatum: 2019-11-23