Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studier om intervention vid autism

Föräldrautbildning
Målet med föräldrautbildning är att öka föräldrars kunskap om autism och hjälpa dem att bli delaktiga i barnets behandling. Alla mångsidiga behandlingsprogram för barn med autism innehåller föräldramedverkan som en viktig komponent. Flera studier visar att föräldrastress minskar när föräldrar lär sig strategier för att påverka barnets beteende. Både TBA- och TEACCH-programmen, se nedan, betonar föräldramedverkan. I föräldrautbildning ingår också information om stödinsatser och rättigheter samt möjlighet att delta i stöd-/samtals-grupper tillsammans med andra föräldrar.

Olika interventionsmodeller

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped CHildren (TEACCH)TEACCH är en undervisningsmetod, ett pedagogiskt arbetssätt, och ett förhållningssätt anpassat för i första hand individer med autism och autismliknande tillstånd på låg utvecklingsnivå. Programmet syftar till att träna ADL-funktioner och kognitiva funktioner för att göra barnen mer självständiga. Man tränar också förmågor av betydelse för skolan. Man använder sig av visuellt stöd – tydliggörande pedagogik – i form av schema och arbetsordningar med tydlig struktur för att träna funktionella beteenden. I programmet ingår också psykopedagogiskt föräldrastöd. Metoden har visats effektiv i vetenskapligt upplagda studier.

Applied Behaviour Analysis/Tillämpad BeteendeAnalys (ABA/TBA)
Applied Behavior Analysis (ABA) eller Tillämpad Beteendeanalys (TBA) är en metod som i många studier visats vara positiv för inlärning av nya färdigheter och för att minska negativa beteenden hos barnet. Utmärkande för metoden är att särskild hänsyn tas till barnets motivation och positiv förstärkning ges för att stimulera till gynnsamma beteenden. TBA metodiken används i de intensiva programmen och kan innebära att träning på förskola och i hemmet ges ca 30 timmar per vecka under en två-års period. Metoden används också vid så kallade riktade insatser, när en särskild färdighet tränas i syfte att förbättra en viss funktion eller beteende. Sådana insatser kan till exempel vara kommunikationsträning enligt PECS (Picture Exchange Communication System), specifik träning för att minska ett problembeteende, träning för att förbättra sömnvanor, toalettvanor eller annat som specifikt behöver tränas. Metoden TBA används också i hela förhållningssättet till barnet. Det finns många studier som visat effekter av intensiva insatser givna enligt ABA/TBA.

Det finns också studier som visat effekter av ABA/TBA insatser utan att dessa klassats som intensiva. I en sådan studie från Kalifornien visades effekter av behandling som gavs under 1 timme per vecka i 12 veckor. Författarna diskuterade att en kort behandling under 12 veckor ledde till bestående förändring. Även i en annan sådan studie, från Kanada, med kort intervention, 3 pass med 2 timmars träning under två på varandra följande veckor med totalt således 6 timmars intervention visades goda effekter på kommunikativ förmåga. I en studie från Storbritannien påvisades inte några signifikanta skillnader i kognitiv och språklig förmåga mellan en grupp som fick behandling enligt ABA/TBA och en grupp som fick särskilda insatser via specialförskola. Artikelns författare diskuterade att ingen metod är universellt överlägsen när det gäller behandling av barn med autism.

I en nyligen genomförd uppföljningsstudie i Stockholms län följdes ca 200 barn över en 2-årsperiod under vilken de fick olika typer av insatser, intensiva eller riktade, samtliga med utgångspunkt i TBA. I den studien visades att barnets generella begåvning vid behandlings-start hade stor betydelse för prognos, mätt med Vinelandskalan. Ett annat resultat i denna naturalistiska studie var att det inte gick att påvisa att de mest intensiva insatserna gav bättre resultat, enligt Vinelandskalan, än de riktade insatserna, baserade på TBA.

Psykolog Patricia Howlin i Storbritannien sammanfattar sin stora genomgång av behandlingsstudier (2009) med: ”Assessing what treatments work for which children and identifying the individual characteristics that predict responsiveness to specific programs and approaches are the challenges that lie ahead”.

Kognitiv-Beteendeterapi (KBT)
Det finns studier av KBT för att lindra svåra beteendesymtom vid Aspergers syndrom hos barn.

Läkemedelsbehandling
Som komplement till pedagogiska och beteendeinriktade insatser kan en del barn behöva medicinsk behandling för att lindra särskilda symptom. Det kan gälla behandling med melatonin vid svåra sömnproblem eller medicin för koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulsivitet när sådana svårigheter är stora och hindrande för barnet i inlärnings-situationer och i andra dagliga aktiviteter.

Av Elisabeth Fernell
 


 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-08-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/Diagnosgrupper%2C+metoder+och+vissa+p%C3%A5g%C3%A5ende+studier+vid+GNC/studier-om-intervention-vid-autism/
Utskriftsdatum: 2019-10-17