Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Språkstörning

Språk är en komplex förmåga som brukar delas in i olika domäner: fonologi (språkljud och talets rytmiska/melodiska aspekter), grammatik (ordföljd och böjningsmönster), semantik (begrepp och ordförråd) och pragmatik (hur språket används i socialt samspel med andra). Under de första levnadsåren utvecklar de flesta barn sin kompetens inom alla dessa språkliga områden – på ett eller flera språk – och i den takt som omgivningen förväntar sig. Men för vissa barn blir språkinlärningen bekymmersam och det är viktigt att bedöma om det rör sig om en försenad språkutveckling eller en språkstörning. En försenad språklig utveckling följer det normala mönstret men är ofta förlångsammad. Barnets språkförmåga normaliseras ofta utan behandling.

Språkstörning är en paraplyterm som används för att beskriva en rad olika svårigheter. Termen anger att barnets språkliga utveckling avviker från det normala mönstret och kännetecknas av ovanliga mönster/processer. Hos barn med språkstörning kan en eller flera av de språkliga domänerna (fonologi, grammatik, semantik eller pragmatik) vara påverkade i olika grad och i olika kombinationer. Svårigheterna kan vara enbart expressiva, det vill säga drabba produktionen, eller enbart impressiva, drabba förståelsen, men många barn med språkstörning har svårigheter med både och. Barn med språkstörning har markanta svårigheter inom en eller flera av dessa språkliga områden, vilket gör att gruppen barn med språkstörning är heterogen. Ju fler språkliga områden som är påverkade desto gravare anses språkstörningen vara. Sämst prognos har de barn som på förståelsesidan har problem med språkligt innehåll (semantik) och språkanvändning (pragmatik).

Frekvens
Språkstörning är mycket vanligt och förekommer hos 2-6% av svenska förskolebarn i en årskull. I Sverige fångas majoriteten av alla barn med språkstörning upp via den hälsoövervakning eller screening som utförs på barnavårdcentraler (BVC) vid olika nyckelåldrar, till exempel vid 2,5–3 år eller 4 år.

Orsaker
Språkstörning är ofta ärftlig och det är mycket vanligt att flera släktingar har haft svårigheter med talat språk och/eller läs- och skrivsvårigheter. Arvets betydelse har bekräftats i ett flertal tvillingstudier. Det finns dock inget diagnostiskt genetiskt test. Det finns ökad konsensus om att i de flesta fall av språkstörning kommer vi troligtvis inte att hitta en isolerad orsak. Istället anses språkstörning vara en komplex multifaktoriell störning där ett antal riskfaktorer samverkar med gener och stör språkutvecklingen.

Symptom
• Joller i mindre omfattning än förväntat
• Sen taldebut
• Långsam tal- och språkutveckling
• Svårförståeligt tal
• Svårt lära sig nya ord
• Svårt med meningsbyggnad
• Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation (pragmatik) påverkad

Behandling
Det finns en samstämmighet om att det finns behov av tidig intervention för barn med språkstörning eftersom tidiga tal- och språkproblem påverkar flera utvecklingsområden negativt. För barn i 2-3 års åldern rekommenderas både ett kort- och ett mer långsiktigt omhändertagande. Det kortsiktiga målet är att optimera vardagskommunikationen för att minimera eventuella beteendeproblem, stärka självförtroende och främja lek- och samspelssituationer. Det mer långsiktiga målet innebär att förebygga senare tal-, språk- och lässvårigheter. En metaanalys av 25 RCT-studier om behandling av barn med primär språkstörning påvisar effekt av behandling för fonologisk språkstörning och ordförrådsproblem. Mer blandad evidens fanns för behandling av svårigheter med expressiv ordföljd (syntax) och endast liten evidensför behandling av impressiva(receptiva) svårigheter (Law, Garrett, Nye, 2010).

Ofta associerade problem
Bland barn med grav språkstörning förekommer nästan alltid s.k. komorbiditet med andra utvecklingsavvikelser. Detta gör att termen ”specifik språkstörning” är mycket ifrågasatt, och ofta ersätts den med enbart ”språkstörning”. Barn med språkstörning riskerar att senare identifieras med läs- och skrivsvårigheter samt allmänna inlärningssvårigheter, men också med neuropsykiatriska diagnoser som autismspektrumtillstånd och ADHD.

Av Carmela Miniscalco

Film om språkstörning

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-08-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?