Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Schizofreni

Schizofreni är en allvarlig form av psykossjukdom. Schizofreni kan yttra sig på olika sätt och mycket talar för att det inte är en enhetlig sjukdom utan snarare skall ses som ett samlingsbegrepp för flera olika psykotiska tillstånd.

Frekvens
Förekomsten av schizofreni i befolkningen är 0.2-0.5%. I Sverige beräknas ca 35 000 personer ha diagnosen schizofreni.

Orsaker
Det finns en relativt hög ärftlighet vid schizofreni, men man har inte funnit någon enskild gen som orsakar sjukdomen. Man räknar med att det är många olika gener och kanske till och med många ”små” genvariationer som ökar risken för schizofreni. Risken att drabbas av schizofreni senare i livet grundläggs under hjärnans utveckling som pågår från fosterstadiet ända upp i vuxen ålder. Omgivningsfaktorer som t. ex. näringsbrist eller infektioner under fosterstadiet kan innebära ökad risk. Cannabismissbruk kan bidra till schizofreni. Det är inte ovanligt att personer som utvecklar schizofreni har haft ospecifika svårigheter med koncentration, socialt samspel och motorik under uppväxtåren.

Symptom
Schizofreni debuterar ofta i ung vuxen ålder. Ibland är det ett smygande förlopp där personen gradvis drar sig undan studier och arbete samt undviker att umgås med anhöriga och vänner. Personen får en förändrad uppfattning av sig själv och en förändrad verklighetsuppfattning. Ökad känslighet för sinnesintryck och starka oväntade känsloutbrott är vanligt, liksom ändrat sömnmönster. Ibland sker insjuknandet plötsligt och utan föregående symptom. De typiska symptomen vid schizofreni är hallucinationer, vanföreställningar, osammanhängande tal och beteende samt katatona symptom, dvs stelhet i kroppen och att man fastnar i vissa rörelser. Hallucinationerna är ofta i form av rösthallucinationer. Att höra röster som kommenterar det man gör eller olika röster som talar eller grälar med varandra är vanligt. Avtrubbade känslor, nedsatt energi och ökad tillbakadragenhet förekommer ofta.

Behandling
I den akuta fasen är målet för behandlingen att minska psykossymptomen så snabbt som möjligt. Det finns mediciner som dämpar de akuta symptomen. Dessutom utreds möjliga orsaker som bidragit till att utlösa psykosen t ex akut psykisk stress, sömnbrist, drogmissbruk. När de psykotiska symptomen dämpats inriktas behandlingen på att få en fungerande vardag. Det är viktigt med en uppföljande kontakt så att man kan följa förloppet och förebygga nya psykosgenombrott.
 

Av Tove Lugnegård & Maria Unenge Hallerbäck

 

 


Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2014-08-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?