Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Observation av barn i förskolemiljö

Vad kan vi lära oss om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom att observera barn i förskolemiljö?

I den neuropsykiatriska diagnosprocessen är det viktigt att samla information kring olika funktioner utifrån ett så brett perspektiv som möjligt. När det gäller yngre barn är observationer ett viktigt instrument. Då barnet inte själv kan beskriva sina styrkor och svårigheter är det viktigt att på annat sätt få information om hur barnet kan hantera olika situationer i sin vardag. De flesta barn under 6 år i Sverige tillbringar stor del av sin tid i förskola för att senare övergå till förskoleklass och därefter grundskola. Gruppernas storlek varierar men det är vanligt med grupper bestående av ca 20-25 barn. I denna miljö förutsätts barnet:

• anpassa sig till olika rutiner
• samspela och kommunicera med både jämnåriga och vuxna
• utvecklas i lek
• utvecklas i vardagsfärdigheter
• lägga en grund för fortsatt inlärning utifrån ett livsperspektiv


Varför?

Att observera barnets förmågor i en ovan beskriven miljö ger en viktig och omfattande information om eventuella symtom, eftersom barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex autism, ofta har svårigheter inom dessa områden. Pedagogerna som arbetar med barnet innehar en mycket värdefull kunskap om barnet och som ger ett viktigt komplement till den informationen som föräldrarna bidrar med. Detta gör att den specifika observationen också behöver kompletteras med ett samtal med pedagogerna, där barnets förmåga att hantera olika vardagssituationer kartläggs.


Observationsområden

Här följer en övergripande beskrivning av olika delområden, men det är förstås viktigt att gå in mer i detalj och anpassa utifrån såväl individ som den aktuella miljön:

• Hur inordnar sig barnet allmänt i de dagliga rutinerna?
• Hur samspelar barnet?
• Visar barnet ömsesidighet?
• Hur kommunicerar barnet?
• Hurdan är språkets kvalitet?
• Hur ser barnets beteenden och intressen ut?
• Hur leker barnet?
• Har barnet en adekvat aktivitetsnivå, impulsivitet och koncentrationsförmåga?
• Hurdan är barnets motoriska förmåga?
• Hurdan är barnets allmänna inlärningsförmåga?
• Vilka eventuella anpassningar är gjorda för barnet?

 

Forskning
Två studier som genomförts vid Gillbergcentrum visade att observation i förskolan har stor betydelse i samband med utredning. Den första studien visade att en strukturerad observation i förskolan gav i princip samma resultat som ADOS-bedömning på kliniken (1). När man i den andra studien förutom själva observationen lade till den information om barnet som inhämtades från personalen i förskolan, framkom att den kliniska bilden från förskolan gav mycket viktig information som bidrog till hög samstämmighet med den slutliga diagnosen (2).


Referenser:
1. Westman Andersson G., Miniscalco C., Johansson U., & Gillberg, C. (2013). Autism in toddlers: Can observation in preschool yield the same information as autism assessment in a specialised clinic? The Scientific World Journal, vol. 2013: Article ID 384745. https://www.hindawi.com/journals/tswj/2013/384745/abs/

2. Westman Andersson G., Miniscalco C., & Gillberg, C. (2013). Autism in preschoolers: Does individual clinician’s first visit diagnosis agree with final comprehensive diagnosis? The Scientific World Journal, vol. 2013: Article ID 716267.
https://www.hindawi.com/journals/tswj/2013/716267/abs/


Av Gunilla Westman Andersson
 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?