Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning (eng. Mild Intellectual Disability) (tidigare benämning lindrig utvecklingsstörning) innebär brister i den kognitiva förmåga som rör abstrakt/teoretiskt tänkande. Även många andra kognitiva funktioner kan vara påverkade. Lindrig utvecklingsstörning definieras enligt DSM-5 med tre kriterier (A-C); A: Brister i intellektuell funktion; problemlösning, abstrakt tänkande och teoretisk inlärning, som bekräftas både genom standardiserad testning och vid klinisk bedömning. B: Brister i adaptiv funktion, dagligt fungerande; kognitivt, socialt och avseende praktiska förmågor – i relation till ålder och kulturell grupp. C: Svårigheterna har sitt ursprung under individens utvecklingsperiod.
Diagnos är avgörande för att: 1) kunna ge adekvat information och en förklaring till de svårigheter som föreligger, 2) få tillgång till de stödinsatser som skolan och samhället erbjuder och 3) planera en adekvat medicinsk bedömning.

Förekomst
Studier avseende prevalens av lindrig utvecklingsstörning har i de nordiska länderna varierat mellan cirka 0,5 och 1,5 procent. Denna variation beror till exempel på använd definition, demografiska/socioekonomiska faktorer i det studerade området, studerad åldersgrupp, använda metoder för att fastställa diagnosen och på hur väl en studerad population kunnat undersökas.

Orsaker
Som vid annan utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning kan den medicinska orsaken oftast härledas till den prenatala perioden. För en hel del barn med lindrig utvecklingsstörning kan dock den medicinska orsaken idag inte definitivt anges. För barn med svårare former av utvecklingsstörning identifieras den bakomliggande medicinska orsaken i högre utsträckning. Olika genetiska/kromosomala syndrom kan ge lindrig utvecklingsstörning, som till exempel 22q11-deletionssyndromet och Klinefelters syndrom (pojkar med XXY-kromosomuppsättning). Med den utveckling som sker avseende genetisk undersökningsteknik kommer allt fler orsaker att kunna kartläggas i framtiden. Av förvärvade former är fetalt alkoholspektrumsyndrom den mest kända. Av perinatala orsaker kan nämnas extremt för tidig födsel (före 28:e graviditetsveckan) där barnets omogna hjärna med omogen blodcirkulation innebär risk för att kognitiva funktioner kommer att påverkas.

Symtom
Symtombilden påverkas dels av svårighetsgraden/begåvningsnivån inom intervallet för lindrig utvecklingsstörning (IQ ca 50-70), och dels av förekomsten av samtidiga funktions-problem/funktionsnedsättningar. Barn med en lindrig utvecklingsstörning visar ofta symtom under förskoleåldern med till exempel försenad språkutveckling, motoriska avvikelser eller svårigheter med koncentration/uppmärksamhet. Dessa symtom är inte specifika för lindrig utvecklingsstörning men är viktiga markörer för en utvecklingsneurologisk problematik, som behöver utredas närmare med ett ESSENCE-perspektiv (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmemtal Clinical Examiniations). I skolåldern blir symtomen tydliga i inlärningssituationer; svårigheter med teoretiska ämnen, och i lek och samspel med jämnåriga – skillnaden i utveckling ökar i takt med ökande ålder.

Individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att klara sig självständigt i det vardagliga livet. I den internationella diagnosmanualen (DSM-5, 2013) anges nu att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd om de bildar familj.

Samtidigt förkommande funktionsproblem/funktionsnedsättningar
Många barn och ungdomar med lindrig utvecklingsstörning har andra, samtidiga funktionsproblem/funktionsnedsättningar. Dock är det vanligt att dessa tilläggsproblem inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Viktiga funktionsområden som måste beaktas vid utredning och uppföljning av barn med lindrig utvecklingsstörning är: koncentration, motorik, språk/kommunikation, socialt samspel och syn och hörsel. Förekomst av samtidig ADHD är vanligt. Det är också viktigt att tänka på att barn med till exempel cerebral pares och epilepsi som tilläggsproblem kan ha lindrig utvecklingsstörning.

Insatser/stöd och uppföljning
Efter utredning behöver barnet uppföljning med ett habiliteringsperspektiv med pedagogiska, psykologiska, sociala och medicinska insatser och stödet behöver anpassas under hela skoltiden och genom livet. Barn med lindrig utvecklingsstörning har rätt till den pedagogiska anpassning som ges inom särskolan.

Tonåringar och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning bör få information om vad föräldraskap innebär, då studier visat risker för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Varje förälder med intellektuell funktionsnedsättning måste bedömas individuellt avseende vilket stöd som behövs.

Av Ida Lindblad

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-01-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/Diagnosgrupper%2C+metoder+och+vissa+p%C3%A5g%C3%A5ende+studier+vid+GNC/lindrig-intellektuell-utvecklingsstorning/
Utskriftsdatum: 2019-10-17