Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Barnepilepsi

Barnepilepsi är en av de vanligaste barnneurologiska avvikelserna; frekvensen uppskattas till mellan 0,5 och 1 procent av alla barn mellan 0 och 16 år. Det är en heterogen avvikelse som karaktäriseras av olika typer av krampanfall, orsaker och kliniska syndrom. Den brukar vanligen diagnostiseras efter att man har kunnat observera återkommande (två eller fler) epileptiska anfall som inte utlösts av någon omedelbar orsak. Epileptiska anfall är övergående kliniska händelser som uppstår till följd av atypisk och överdriven aktivitet i en mer eller mindre utbredd population av cerebrala neuroner. Det finns ”subkliniska” fall (t.ex. utan uppenbara tydliga anfall) och dessa leder ofta till problem med differentialdiagnos.

Anfall klassificeras som ”generaliserade” om hela hjärnan är påverkad, eller ”fokala” om anfallet endast påverkar en del. Förr användes termer som ”komplext partiellt” och ”enkelt partiellt” men dessa har kommit att ersättas av termen ”fokalt”. Den del av hjärnan där anfallet uppstår avgör hur händelsen manifesterar sig när det rör sig om ett fokalt anfall och vid generaliserade anfall är det de tidigt debuterande symptomen som påverkas. Generaliserade anfall involverar att vederbörande förlorar medvetandet och inkluderar: tonisk-kloniska, myokloniska, kloniska, toniska och atoniska anfall, samt absenser.

Tydliga anfall kan inbegripa ryck (kloniska), rigid kroppsform (toniska) eller förlorad muskelform (atoniska). När det gäller absensanfall förlorar vederbörande mevetandet, oftast i ungefär 5-10 sekunder. Det finns en hög grad av variation i fråga om den påverkan epilepsi har på enskilda barn. Ungefär 70% av berörda barn kan hålla sina anfall under kontroll med hjälp av antiepileptisk medicin (AED). I vissa fall kan epilepsi vara självbegränsande och endast vara i några år, men i andra fall kan tillståndet bestå även in i vuxenlivet.

Neurobeteendemässiga svårigheter
Det finns en väldokumenterad koppling mellan barnepilepsi och kognitiva, motoriska och neuropsykiatriska svårigheter, och flertalet med aktiv epilepsi upplever betydande inlärnings- eller beteendesvårigheter i skolan. Barn med epilepsi löper ökad risk för globala och specifika kognitiva nedsättningar (t.ex. minne och bearbetningshastighet). Mellan 20 och 40 procent av barn ligger funktionsmässigt inom spannet för IDD, kort för Intellectual Development Disorder (IQ under 70). Den vanligaste samsjukligheten inom barnepilepsi är ADHD, där potentiellt så många som en tredjedel av alla drabbade barn uppfyller de diagnostiska kriterierna. Symptom på ouppmärksamhet är vanligare än hyperaktivitet/impulsivitet bland barn med epilepsi, och differentialdiagnosen vis-à-vis anfallsaktivitet ”i sig själv” kan ibland vara svår.
Barn med epilepsi löper också ökad risk för symptom kopplade till ASD, depression och ångest. Förutom risk för samtidigt förekommande cerebral pares (CP) finns även en ökad risk för symptom på Developmental Coordination Disorder (DCD).
De kognitiva, motoriska och neuropsykiatriska svårigheterna knutna till barnepilepsi överskuggas ofta av behovet att behandla epileptiska anfall, och har ofta i själva verket större inverkan på vederbörandes livskvalitet. Barn med epilepsi också hög risk för att uppvisa svårigheter i fråga om akademiska åtaganden, inom områden som läsning, skrift och matematik. Potentiellt så många som hälften presterar på en nivå lägre än vad som borde kunna förväntas utifrån deras övergripande IQ-nivå eller deras kognitiva funktion inom minst ett akademiskt område. Studier har visat att familjer till barn med epilepsi upplever betydligt mer stress, ångest och restriktioner inom sitt familjeliv än andra familjer gör. Det finns även ett starkt stigma kopplat till tillståndet epilepsi.

Av Colin Reilly

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-08-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?