Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

FRÅGA 3

FRÅGA:

Hej!
Vi har en pojke på fyra år med diagnosen autistiskt syndrom och generell språkstörning. Jag har en fråga nedan som rör var forskningen befinner sig när det gäller "leaky-gut-theory"/"läckande tarm" och uppkomsten/förbättring av autism, men först lite bakgrund.

Vår son föddes i vecka 40 efter en graviditet där jag ätit åtskilliga antibiotikakurer och jag fick även antibiotika intravenöst under förlossningen. Han fick även ett par antibiotikakurer under sitt första år mot öroninflammation. Vår son hade redan tidigt problem med magen, först förstoppning och kaskadkräkningar och sedan växelvis diarréer. Hans utveckling var dock helt normal, både motoriskt och socialt fram till cirka tio månaders ålder där en viss regress kunde skönjas. Vid ett års ålder lyssnade han inte längre till sitt namn och alla de klassiska autismsymptomen visade sig och ända sedan dess förstod vi att han skulle få diagnosen autism så småningom, vilket han också fick 2.5 år gammal. Vår son är mycket välutredd medicinskt, genetiskt och neurologiskt utan att hitta någonting.

När vår pojke var 1.5 år satte jag in honom på en mjölk-, gluten- och sojafridiet trots att en medicinsk utredning inte hade funnit något stöd för att han skulle vara allergisk/intolerant mot detta. Då pojkens pappa är läkare påpekade han att det vetenskapliga underlaget för denna kostintervention var svag och han var motvillig till detta, men jag stod på mig och ville testa. Vår pojke blev inom loppet av en vecka mycket bättre i sin sociala kontakt och bättre i magen. Över tid mådde han bättre och bättre, men var fortfarande autistisk så klart. Hans pappa har sedan dess aktivt stöttat denna kostomläggning och säger själv att vår son är den "fallstudie han behöver" för att vara övertygad om att detta är gynnsamt för vår sons välmående och utveckling. Vi har vid ett tillfälle provocerat genom att ge vår son mjölk och han blev då jättedålig, kaskadkräktes och föll i tryck så att vi tvingades uppsöka akutmottagning.

Vår son har nu ätit sin kost i 2.5 år och det går bra. För en tid sedan fick jag med mig min man på att testa att ge vår son en Nystimexkur då jag, av olika anledningar, trodde att han eventuellt har svamp i tarmen och att det förvärrar hans läckande tarm som jag tror han lider av.

Återigen var min man ytterst tveksam ur ett forskningsperspektiv, men gick med på att testa eftersom det inte är farligt och efter att vi stämt av med barnläkare. Den initiala reaktionen var en kraftig försämring av de autistiska symptomen under en vecka och en försämrad mage, därefter har resultaten varit bättre än vi någonsin kunnat hoppas på. Han har börjat prata mer, magen fungerar perfekt, han är inte längre hyperaktiv och ögonkontakten har ökat markant. Förskolan och habiliteringen är förbluffade. Och vi är så klart väldigt glada!

Jag har nu fått carte blanche av min man att fortsätta försöka läka hans tarm med probiotika, curcumin och andra preparat så länge det inte är farligt. Har redan börjat till viss del, men stämmer av allt med honom och även med en senior barnläkare i vår närhet.

Nu till mina frågor. Jag kan inte släppa "charmen med tarmen" och tarmens betydelse för att vår sons autism debuterade. Vad säger egentligen forskningen om leaky gut teorin? Jag har förstått att den är kontroversiell. Vad säger forskningen om tarmflorans betydelse för utveckling av autism och för graden av autistiska symptom?

Jag är medveten om att allt det vi ägnar oss åt är hokus pokus och humbug ur ett traditionellt medicinskt perspektiv, men för oss funkar det. Finns det i dagsläget något vetenskapligt stöd för behandling av autistiska symptom eller adhd med (i) probiotika/synbiotika, (ii) nystimex eller andra anti-candida mediciner, (iii) curcumin, (iv) omega-3 och (v) magnesium?

Stort tack på förhand och tack för en fantastiskt bra Q&A-plattform!

En engagerad mamma

SVAR:

Hej,
Tack för dina frågor och beskrivningen av er son och av de behandingar ni har prövat. Jag håller med om att den positiva effekten ni noterat förefaller ha ett samband med kostomläggningen och senare med Nystatinbehandlingen.

Ni uteslöt samtidigt mjölk, gluten och soja, vilket förstås gör det svårt att veta vilket födoämne som kan ha påverkat symtomen. Du skriver att er son senare, när ni provade att ge mjölk, fick en kraftig reaktion så kanske är det mjölk han inte tål?

Autism är ju en funktionsnedsättning med många bakomliggande medicinska orsaker. För ungefär 20-25% av barn med autism kan idag en specifik medicinsk orsak identifieras. Förekomsten av andra funktionsnedsättningar/funktionsproblem behöver också alltid utredas; t.ex. avseende intellektuella funktioner, språk och tal och koncentrations-/ uppmärksamhetsförmåga. Andra tilläggssymtom, som matproblem, tarmproblem och sömnproblem är vanliga vid autism och även vid andra funktionsnedsättningar och behöver utredas/behandlas.

Det finns flera studier som analyserat om s.k. ”leaky gut” eller ”genomsläpplig tarm” kan bidra till eller orsaka autism och studier som rör om det finns ett samband mellan kost och autism. Slutsatserna av studierna är delvis olika, vilket kan bero på faktorer som studiernas storlek, studieupplägg och att det varit olika medicinska undergrupper av autism i de ingående studierna. De flesta studier avslutas med att ytterligare, större, kontrollerade studier behövs.

Något helt klart orsakssamband mellan mag-tarmproblem och utveckling av autism finns inte, men en hel del studier har således gjorts, med lite olika resultat och fortsatt forskning inom detta område är viktig och pågår. Det skulle kunna vara så, även om det inte har visats, ett en undergrupp av barn med autism har en särskild känslighet och där ”leaky-gut” kan ha betydelse.

Här kommer några olika studier och deras slutsatser:
I en italiensk studie (de Magistris och medarbetare 2010), ”Alterations of the intestinal barrier in patients with autism spectrum disorders and in their first-degree relatives” undersöktes tarmpermeabilitet (tarmgenomsläpplighet) hos 90 barn med autism och hos 146 förstagradssläktingar och hos jämförelsegrupper. Studien gav stöd för den s.k. ”leaky gut” hypotesen hos en undergrupp av barn med autism och det diskuterades att dessa barn skulle kunna vara hjälpta av en glutenfri diet.

En studie från Mass General Hospital for Children, Harvard Medical School, USA (Kushak och medarbetare, 2016), ”Evaluation of Intestinal Function in Children With Autism and Gastrointestinal Symptoms” omfattade 61 barn med autism och 50 barn utan autism. I båda grupperna hade barnen mag-tarmsymtom. De utreddes bl.a. med biopsier för analyser av tarmenzym, avseende tarmpermeabilitet och tarminflammation. I studien kunde man inte påvisa någon skillnad mellan barnen med autism och de utan autism. Författarna konkluderade att det inte kunde påvisas något stöd för att mag-tarmproblem orsakar autism men naturligtvis att barn med autism och mag-tarmproblem ska undersökas.

I en annan studie från USA (Navarro och medarbetare 2015), “Are 'leaky gut' and behavior associated with gluten and dairy containing diet in children with autism spectrum disorders?” undersöktes kost (gluten och mjölk) och tarmgenomsläpplighet hos barn med autism och mag-tarmsymtom. Den studien kunde inte visa något samband mellan gluten och mjölkinnehållande kost, tarmgenomsläpplighet och beteendemässiga förändringar hos barn med autism.

I en studie från en forskargrupp på Taiwan University, Taipei, Taiwan, (Wei och medarbetare, 2017), “SHANK3 Regulates Intestinal Barrier Function Through Modulating ZO-1 Expression Through the PKCε-dependent Pathway” studerades i en djurmodell betydelsen av SHANK3-genen, en gen som är kopplad till utveckling av autism och som kan vara den bakomliggande genetiska avvikelsen i 1-2% av barn med autism. SHANK3 uttrycks förutom i hjärnans synapsuppbyggnad också i tarmen. Studien pekar på att denna autismorsak, mutation i SHANK3-genen, förutom kopplingen till autism, utifrån denna studie, även skulle kunna ha ett samband med ökad tarmpermeabilitet.

När det gäller frågan om tillskott av omega-3 fettsyror vid autism så finns en Cochrane-granskning (Cochrane Database Systematic Review) från 2011, ”Omega-3 fatty acids supplementation for autism spectrum disorders (ASD)”. Sammanfattningsvis var slutsatsen att det inte fanns tillräckligt stöd för att tillskott av omega-3 fettsyror förbättrar symtomen vid autism.

Tillskott av en kombination av vitamin B6 och magnesium har också studerats i en Cochrane-granskning (Cochrane Database Systematic Review) från 2005, “Combined vitamin B6-magnesium treatment in autism spectrum disorder”. Slutsatsen, grundad på ett litet antal studier och små studiegrupper, var att det inte kan ges en rekommendation om tillskott av B6-magnesium som behandling för autism.

Frågan om Candida (jästsvamp) i tarmen: Candida albicans är en del av den normala mikrofloran i magtarmkanalen. Nystimex (nystatin) är ett läkemedel som ges vid candidainfektion/överväxt av candida. Det finns få studier om eventuellt samband mellan candidainfektion och autism hos barn. En studie finns rapporterad i databasen PubMed, från Turkiet (Kantarcioglu och medarbetare 2016) ”Microbiota–Gut–Brain Axis: Yeast Species Isolated from Stool Samples of Children with Suspected or Diagnosed Autism Spectrum Disorders and In Vitro Susceptibility Against Nystatin and Fluconazole”. I studien har olika typer av candida analyserats i avföringsprov från barn med autism, ingen behandlingsstudie är genomförd vad jag kan se.

När det gäller kosttillskottet kurkumin (gurkmeja) så skriver en forskare i Australien (Lopresti 2017) i artikeln ”Curcumin for neuropsychiatric disorders: a review of in vitro, animal and human studies” att kurkumin prövats som behandling vid neuropsykiatriska tillstånd, inklusive autism, men att mer forskning behövs innan slutsatser kan dras.

Kost eller kosttillskott med bakterier avsedda att optimera tarmfloran, probiotika, diskuteras som behandling vid olika tillstånd, framförallt tarmproblem. I en artikel där flera studier rörande samband mellan ”gut microbiota” och autism granskats av forskare i Kina och USA (Li och medarbetare 2017) diskuteras att ett sådant samband kan finnas och det hänvisas till att det finns behandlingsstudier med microbiota där man sett förbättrade symtom vid autism. Författarna påtalar att det behövs fler och större studier inom detta område.

Således är det viktigt med fortsatt forskning och det finns inte idag tillräckligt vetenskapligt stöd för att allmänt rekommendera behandling med specifik kost, uteslutande av viss kost eller kosttillskott vid autism. Om man provar att utesluta ett särskilt födoämne ur barnets kost är det viktigt att ha kontakt med barnläkare och dietist så att inte någon bristsituation avseende näringämnen uppstår och att behandlingen utvärderas.

ELISABETH FERNELL

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-11-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?