Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

FRÅGA 2

FRÅGA:

Min dotter som fyller 15 i år har en lindrig form av Asperger (autismspektrumstörning). Hon har inga andra funktionshinder. Hon har varit tidig i sin utveckling på många sätt, men jag märkte tidigt (2 års ålder) att hon inte interagerade med andra socialt så som hennes jämnåriga. Och så har det förblivit. Hon var duktig på att sjunga, måla, pyssla på dagis, men bet de andra barnen. Hon lekte väldigt sällan med någon annan och då hon gjorde det ville hon leka väldigt ensidiga lekar där de lekte mer bredvid varandra än med varandra. Senare blev det väldigt jobbigt under låg- och mellanstadiet med de andra tjejerna i klassen. Min dotter ville å ena sidan vara med och göra det de andra gjorde, men det blev hela tiden fel eftersom jag tror att hon hade svårt att vara tillsammans med andra, särskilt i grupp. Hon kunde skapa väldiga konflikter där hon inte verkade förstå sin egen roll efteråt. Hon ler ganska sällan bland andra och kan se "sur" ut. En del barn och vuxna (en del lärare tyvärr) har tyckt illa om min dotter eftersom jag tror att de inte förstått hennes svårigheter. Min dotter har trots allt haft ett par kompisar genom åren. Hon har i perioder mått väldigt dåligt, varit passiv, ledsen, väldigt arg med många utbrott. Men hon kan också vara väldigt glad och stundtals utåtriktad. Hon har alltid varit väldigt duktig i skolan. Vi tycker också att hon har utvecklats mycket till det positiva de senaste 2 åren och kan säkert till en början framstå som en ganska vanlig tonåring. Jag märker dock att hon har flera tvångsmässiga saker för sig som hon blivit "duktigare" på att dölja. Hon är känslig för höga ljud och som liten tyckte hon inte om beröring (att bli klappad, kramad). Hon har haft en del rörelsemönster som hon upprepat genom alla år. Studsa fram och tillbaka när hon blir känslomässigt upprymd eller inte vet vad hon ska göra (gör hon fortfarande) etc.

Nu är hon tillsammans med några andra tjejer i skolan. Samtidigt har hon varit väldigt mobbad av andra elever och hon mår självfallet dåligt av det. Utanför skolan umgås hon aldrig med någon. Hon kan vara klok och analytisk, men har inte den emotionella kompetensen som andra i hennes ålder har. Jag vill också berätta att min mans bror också har ASD samt flera andra släktingar på hans sida i varierande svårighetsgrad.

Jag upplever att min dotter är en stark och begåvad tjej som drömmer om att göra saker och tar stort ansvar för sin skola och annat. Samtidigt blir många nya sammanhang svåra för henne, hon blir lätt stressad och kan då framstå som arg och otrevlig av andra. Livet blir ofta svårt, när hon får vänner blir det ofta fel efter ett tag eftersom hon inte riktigt relaterar känslomässigt till saker på samma sätt som hennes kompisar. Hon upplevs som lite konstig, kan jag tänka mig.

Min väldigt specifika fråga efter denna långa utläggning är om ni tror att Burinex skulle vara aktuellt för hennes typ av svårigheter?
 

SVAR:

Tack för ditt meddelande. Du ger en väldigt träffsäker beskrivning av hur AST verkligen ser ut för flickor: viljan att göra som de andra gör, men att samtidigt ha svårt att åstadkomma detta. Och vissa så kallade kamouflagetekniker kan tänkas fungera bra medan de fortfarande är barn, men vanligtvis blir saker och ting mycket svårare när de når tonåren, en särskilt prövande tid när det gäller sociala interaktioner bland flickor.

De ”nya” beteenden som hon håller på att utveckla är troligtvis knutna till den stress hon upplever, och jag blir väldigt bekymrad när jag läser om den mobbning du beskriver. Tyvärr är detta ofta den verklighet som flickor och pojkar med autism står inför, och det kan leda till mer ångest, depression och även andra problem. Det är mycket viktigt att hon följs upp av en kliniker som känner till den AST-specifika profilen för flickor, och att man är medveten om de andra problem som hon löper risk att utveckla, såsom ätstörningar.

Det är uppmuntrande att få läsa att hon klarar sig bra i skolan och att hon också har andra talanger och drömmar – jag tror att det är väldigt viktigt att hon ges tid att också få vara själv och ladda om sina batterier, då det är särskilt utmattande för individer med AST att umgås med sina jämnåriga, och framförallt under en så prövande tid som tonåren.

Jag kan inte säga dig på förhand huruvida Burinex skulle hjälpa din dotter eller inte – det har tidigare visat sig vara effektivt för personer i hennes ålder, där man kunde observera att det hjälpte dem läsa andra personer bättre, och hjälpte till att underlätta sociala interaktioner. Men samtidigt är det inte alls någon mirakelkur som bara botar allting. Med det sagt kan det definitivt vara värt ett försök, så länge det görs med noggrann medicinsk undersökning och vård (för att se till att hon inte har några tillstånd som skulle göra medicinen olämplig för henne, såsom ett specifikt hjärttillstånd som kallas långt QT-syndrom) både före och under behandlingen (så att man kan göra nära uppföljning rörande hennes kaliumvärden).

NOUCHINE HADJIKHANI & CHRISTOPHER GILLBERG

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-09-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?