Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran
  • Vi har sju GNC-nav och ett Göteborgsbaserat huvudcentrum

  • Mer än 75 internationella forskare är för närvarande knutna till GNC

    Mer än 75 forskare är för närvarande knutna till Gillbergcentrum.

  • Våra forskare bedriver banbrytande forskning inom ESSENCE-området

VÄLKOMMEN TILL GILLBERGCENTRUM

 
"Hjärnan har långt större vidd
än hela himlens sfär,
och när du jämför dem kan lätt
du också rymmas där."
    
Emily Dickinson 1830-1886

 

Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin utgör en plattform för att bedriva forskning med utveckling och etablering av nya metoder för tidig upptäckt, undersökning, utredning och intervention/behandling inom neuropsykiatri och utvecklingsneurologi ("ESSENCE", dvs Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations). Världsledande forskning bedrivs bland annat om autism, ADHD, motorikavvikelser, tics och tvångssyndrom, ätstörningar och sociala beteendestörningar.

Professor Christopher Gillberg

 

 

 


 

VAD ÄR ESSENCE?

ESSENCE är en förkortning för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations (ungefär tidiga symptomatiska syndrom som motiverar kliniska utvecklingsneurologiska undersökningar) som myntades av Christopher Gillberg 2010. Den har fått stor uppmärksamhet över hela världen och många studier lanseras nu under denna paraplyterm. ESSENCE refererar till hela gruppen av utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska störningar som presenterar med handikappande symptom under tidiga barndomen och inkluderar ADHD med eller utan ODD, ASD, DCD, IDD, SLI, Tourettes syndrom, tidigt debuterande bipolär sjukdom, beteendefenotypsyndrom, och en rad neurologiska och epileptiska störningar presenterande med stora beteendemässiga/kognitiva problem vid tidig ålder. 

SOCIALA MEDIER & KONTAKT

FÖLJ OSS

  

Följ oss för att få alla GNCs nyheter och information om våra kommande evenemang!

MAILA OSS

GILLBERGS BLOGG... SENASTE INLÄGG

FORSKARE I FOKUS

JONATHAN DELAFIELD-BUTT

Jonathan Delafield-Butt är lektor i barnutveckling och chef för Laboratory for Innovation in Autism (laboratoriet för innovation inom autism) vid University of Strathclyde. Hans tvärvetenskapliga team kombinerar elektroteknik/elektronikteknik, biomedicinsk teknik, barnpsykologi, barnpsykiatri och pedagogik för att utveckla kroppsnära och smart spelteknik för barn med autism och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Hans forskning driver fram kunskap om de förkroppsligade och affektiva grunderna till barnpsykologisk utveckling, med särskilt fokus på en subtil men betydande motorisk störning vanligt förekommande vid autismspektrumtillstånd. Hans grupp ägnar sig för närvarande åt en stor diagnostisk prövning av en typ av iPad-assisterad utvärdering som tillämpats vid GNC i Göteborg och i Skottland. Läs mer om Jonathan

EMILIA CARLSSON

Emilia Carlsson är legitimerad logoped med logopedexamen från Göteborgs universitet 2007, och mastersexamen i logopedi 2011. Hennes doktorandprojekt är förlagt till Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Gillbergcentrum och vid Enheten för logopedi.
Emilia har tidigare varit verksam som barnlogoped i primärvården men har nu en doktorandtjänst på heltid. Hennes doktorandprojekt har titeln ”Språkförmåga hos barn med autismspektrumstörning: En populationsbaserad longitudinell studie”. I studien följs barnen inom det sk AUDIE-projektet (AUtism Detection and Intervention in Early life), som fått sin autismdiagnos omkring eller före 3 års ålder, upp igen när de är i skolåldern. Emilia har även en del i sitt projekt som rör föräldrars upplevelser av att genomgå screening och diagnostisering. Läs mer om Emilia

VAD ÄR NYTT?

PODCAST MED SVENNY KOPP

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Vi pratar med Svenny Kopp – pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri och expert på flickor med ADHD.

Alla personer med ADHD har tre symptom:

• överaktivitet,

• brist på impulskontroll och

• brist på uppmärksamhet.

Generellt beter sig flickor och pojkar fortfarande olika – därför märks symptomen på olika sätt. I sociala sammanhang har flickor lärt sig att vara lugna, men hemma kan en flicka vara lika utåtagerande och destruktiv som en pojke. Skolan är nyckeln, där upptäcks de flesta med ADHD.

Om man generaliserar kan man säga att pojkar upptäcks tidigt eftersom de stör ordningen i klassrummet och omgivningen, flickor upptäcks senare, ofta när deras skolresultat dalar eller de får problem med det sociala livet.

Detta behöver vi ändra på för att ge flickorna bästa möjliga liv.

Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och verksam vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

FÖRELÄSNING MED NANNA GILLBERG

Nanna Gillberg, forskare vid GNC och Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan, har nyligen studerat hur våra arbetsförhållanden, arbetsplatser och inte minst arbetstider har förändrats över de senaste årtiondena. Undersökningen i fråga, "Nya sätt att organisera arbete" genomfördes på uppdrag av Arbetsmiljöverket, och resultaten presenterades i samband med andra studier under temat "Det gränslösa arbetet". Gillberg identifierar tre övergripande trender i vårt förhållningssätt till arbete: ökad flexibilisering, individualisering/informalisering och byråkratisering. Flexibilisering innebär att vi oftare tillåts arbeta när och var som helst, men att vi i gengäld förväntas kompensera genom ständig tillgänglighet, utan tydliga gränser mellan arbetstid och egen tid. Distinktionen mellan professionell och privat sfär tar sig uttryck inte bara i tid utan även i rum, genom öppnare kontorsmiljöer. Antalet arbetstimmar blir allt högre, om än ibland mer lågintensiva. Individualisering/informalisering syftar på hur alltfler uppmuntras ansvara helt för sin egen karriärsprogression; annorlunda uttryckt, att vara sin egen lyckas smed. Individen ansvarar för att marknadsföra sig själv, gärna genom att skapa personligt varumärke via exempelvis sociala medier/nätverk. Dessutom ses arbetsplatsen alltmer som en arena för självförverkligande, där alla förväntas gilla och ofta rentav älska sitt arbete. I kontrast till dessa två mer individorienterade tendenser står byråkratisering, vilket medför ökad tonvikt på formalisering, standardisering, dokumentation och mätbara kvantitativa mål. Detta kan leda till problem då även kvalitet mäts i form av kvantitet, exempelvis sjukhuspersonal vars patientinteraktion bara mäts i tid och inte utifrån patientens upplevelse/omdöme. Utifrån dessa trender identifierar Gillberg vikten av tydligt kommunicerade förväntningar mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt anpassning av strukturer och regelverk för att inte enbart reflektera mer traditionella kontorsbundna arbetsformer utan även dagens nya arbetsförhållanden.

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-07-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?