Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Internetbaserat stöd för unga personer med ADHD och autismspektrumtillstånd

I den här upplagan av Forskarhörnan uppmärksammas ett pilotprojekt där internetbaserat stöd och coachning riktat till unga med ADHD och/eller autismspektrumtillstånd prövats. Elisabet Wentz, som är docent i barn- och ungdomspsykiatri och föreståndare vid Gillbergcentrum, är projektledare för initiativet och har arbetat med det sedan starten. Jag träffade henne för ett samtal om vad internetstöd innebär, vad det kan bidra med och varför det behövs.

Kan du berätta något om upprinnelsen till detta projekt?

- Trots att det finns ett dokumenterat behov av insatser för att stödja unga med ADHD och/eller autismspektrumtillstånd i övergången från tonår till vuxenliv, saknar i många fall personer med dessa diagnoser sådant stöd. Detta hänger ihop med att de inte bedöms uppfylla remisskriterierna för att få stöd. Det kan också ha samband med att traditionella behandlingsmetoder inte är anpassade efter den här patientgruppens behov, styrkor och svagheter. Svårigheter med social interaktion, igångsättningssvårigheter och exekutiva svårigheter är vanligt förekommande hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och försvårar besök på klinik. För många av dessa patienter kan möten ansikte-mot-ansikte på klinik vara ansträngande. Datormedierad kommunikation däremot kan underlätta kommunikationen för dessa personer. Internet erbjuder en möjlighet att utforma stödinsatser som är mer praktiska för och bättre anpassade till den här patientgruppens behov.

Kan du beskriva interventionen och hur den implementerades i ert pilotprojekt?

- Pilotprojektet genomfördes på Barnneuropsykiatriska kliniken i Göteborg och omfattade tio deltagare mellan 15 och 26 år. När vi utformade interventionen drog vi nytta av såväl klinisk erfarenhet och tidigare forskning som synpunkter från patienterna (som på ett tidigt stadium involverades i designprocessen). Interventionen kombinerade coachningsteknik med digital teknologi. Varje individ tilldelades en personlig coach. Inför det första chattmötet träffades deltagaren och hans eller hennes coach på kliniken. Vid detta möte diskuterades vilka frågor och ämnen som deltagaren under projektets gång ville arbeta med. Chattstödet erbjöds på fasta tider, två gånger i veckan under en 8-veckorsperiod. Med utgångspunkt i synpunkter från deltagare efter en första försöksomgång byttes två chattmöten ut mot personliga möten, vilket innebar att projektet totalt kom att omfatta 14 chattmöten och tre personliga möten. Det var viktigt för oss att anamma ett patientcentrerat tillvägagångssätt från början. Flera inslag var resultat av deltagares synpunkter. Detta gällde t.ex. att var och en tilldelades en personlig coach (snarare än ett rullande system där deltagare kunde komma i kontakt med flera olika coacher) och tillämpandet av på förhand bestämda, fasta chattmötestider.

Vid vilka typer av problem eller frågeställningar kan internetbaserat stöd vara till hjälp?

- Chattmöten kan hjälpa patienter att strukturera upp vardagen, komma igång och få saker gjorda, studieteknik. Chattstöd kan hjälpa till att förstå och hantera sociala relationer. Det kan också vara en hjälp i att förstå och bearbeta en diagnos. Vi ser detta som ett användbart komplement till andra stödformer riktade till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa individer mognar i regel senare än andra och har större behov av stöd även sedan de nått vuxen ålder. Detta är ett sätt att stötta dem i övergången från tonår till vuxenliv.

Vilka skulle du säga är de främsta fördelarna med denna form av stöd?

- Den uppenbara fördelen är ju att vi kan nå ut till fler. Tröskeln för att delta och därigenom få stöd upplevs som lägre än vid besök på klinik. De som tycker att det är obehagligt att sitta mittemot en annan människa och behöva koncentrera sig på kroppsspråk, tonläge och andra icke-verbala sociala signaler kan delta utan att lägga energi på annat än själva kommunikationen. Många har också lättare att uttrycka sig i skrift än tal eftersom det blir tydligare och rakare. Att man kan kommunicera hemifrån är en annan fördel. Många bor långt från närmaste klinik och den här stödformen avhjälper problem med geografiska avstånd.

Hur har metoden tagits emot så här långt? Vad vet ni om deltagarnas upplevelse av stödet?

- För närvarande intervjuas alla deltagare som fullföljt projektet om erfarenheterna av stödet och om vardagslivet och en uppföljningsstudie är på gång. Vi kan se förbättringar av självkänsla och livskvalitet. Ångest och depressionssymptom har också förbättrats. En majoritet av deltagarna beskriver att det har betytt mycket för dem att få detta stöd och majoriteten har också varit nöjda med stödet. Deltagare har berättat att deras skolresultat och den sociala situationen i skolan har förbättrats. Även coacherna rapporterar att de upplever arbetet med internetstödet som meningsfullt och givande. Enligt dem upplever många patienter att det är lättare att öppna sig och prata om svåra saker med denna kommunikationsmodell.

Hur har det här projektet bidragit med kunskap?

- Projektet har resulterat i ett flertal studier som har gett oss insikter i hur deltagarna tänker och resonerar. Dessa kommer att vara till hjälp vid den fortsatta utformningen av lämpliga stöd- och behandlingsformer. Detta är ett multidisciplinärt projekt med forskare och praktiker från många olika områden inklusive sjuksköterskor, psykologer, psykiatriker, pedagoger, socionomer, arbetsterapeuter och ekonomer. Ett multimodalt angreppssätt är av största vikt när man arbetar med denna patientgrupp och vi har utformat ett stöd som är bättre anpassat till målgruppens behov och förmågor.

Av Nanna Gillberg

 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2015-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?