Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

JUNI 2017

FRÅGA 1

FRÅGA:
Många barn med autism har problem med sina magar och tarmar. Vad vet ni i dagsläget om huruvida kosten har en negativ/positiv påverkan på symptomen vid autism? Vad vet ni i dagsläget om gluten-och mjölkfri kost för barn med autism? Gaps? Osv..

Undrar också om gifter och parasiter? Finns det några DAN-läkare i Sverige? Var är det möjligt att genomföra dessa tester i Sverige?

SVAR:
Olika typer av mag-och tarmproblem kan förekomma hos barn både med och utan funktionsnedsättning, som t.ex. autism. I varje enskilt fall när barn har mag-och tarmproblem behöver en barnläkare eller barnpsykiater ta ställning till utredning och behandling. För vissa barn konsulteras en barnläkare som är specialiserad inom området mag- och tarmsjukdomar hos barn, d.v.s. barngastroenterologi. Autism är en funktionsnedsättning där orsaksfaktorerna är många och flertalet barn med autism har även andra funktionsnedsättningar. Varje barn med autism behöver en läkarbedömning avseende orsaksfaktorer och om barnet har andra särskilda medicinska symtom/problem. Om barnet har symtom från mage/tarm görs en bedömning av läkare och ställningstagande tas till om särskilda prover ska tas. Ett barn med autism kan förstås ha en samtidig glutenintolerans, en komjölkallergi, en laktosintolerans eller annan födoämnesallergi eller intolerans, som behöver särskild behandling. Vetenskapliga studier avseende om gluten - och caseinfri kost skulle kunna förbättra symtomen vid autism har bedrivits under åtminstone hela 2000-talet. Det finns utifrån olika forskningsstudier inte stöd för att glutenfri eller caseinfri kost i allmänhet är en behandling för barn med autism. Varje barn med autism och mag-tarmproblem behöver få en bedömning av möjliga orsaker och ställningstagande till behandling för mag-tarmproblemen. Om barnet med autism har en samtidig glutenintolerans ska självklart glutenfri kost ges.

Din fråga om gifter och parasiter förmodar jag gäller om man känner till samband mellan gifter och parasiter och autism. Jag känner inte till något sådant samband, men många olika faktorer undersöks när barn har mag-tarmbesvär.

Det finns inte vad jag vet DAN-läkare (DAN=Defeat Autism Now) i Sverige.

På frågan om var man kan genomföra tester vill jag svara på barnmedicinska mottagningar.

Några referenser där flera studier om gluten- och caseinfri kost undersökts:

Elder, J.H., Kreider, C.M., Schaefer, N.M., & de Laosa, M.B. (2015). A review of gluten- and casein-free diets for treatment of autism: 2005-2015. Nutrition and Diet Supplements, 7, 87-101.

Ly, V., Bottelier, M., Hoekstra, P.J., Arias Vasquez, A., Buitelaar, J.K., & Rommelse, N.N. (2017). Elimination diets' efficacy and mechanisms in attention deficit hyperactivity disorder and autism spectrum disorder. European Child & Adolescent Psychiatry, (Epub ahead of print).

Marí-Bauset, S., Zazpe, I., Mari-Sanchis, A., Llopis-González, A., & Morales-Suárez-Varela, M. (2014). Evidence of the gluten-free and casein-free diet in autism spectrum disorders: a systematic review. Journal of Child Neurology, 29, 1718-1727.

ELISABETH FERNELL


FRÅGA 2

FRÅGA:
Som mamma till en autistisk pojke har vi frågor och funderingar kring en medicin som en läkare skrev ut i förra veckan.
Detta tillfälle var den första och (hittills) enda gången han träffat pojken.Pojken är 11 år och är mycket begåvad men har sina problem med tvångstankar ibland, river bl a på sina fingrar så det blöder, slutar inte ändå.Medicinen heter Sertrone 25mg. Det står att den helst inte skall ges till barn om man inte har
tvångstankar, m m. Vågar vi ge vår son detta? Vad finns det för risker med den? Självklart är den till hjälp också, men vi är ändå tveksamma. Snälla ge oss lite mer fakta om detta. Hittar inte mycket att läsa på nätet.

SVAR:
Sertrone är samma sak som Sertraline. Preparatet används mot tvångstankar och tvångshandlingar och får då även ges till barn. Dosen 25 mg är låg, så det finns ingen anledning till oro. För att medicinen ska ha effekt mot tvång behöver man troligtvis öka dosen något.

ELISABET WENTZ


FRÅGA 3

FRÅGA:
Vad anser ni om ABAS-test och barn med autism, adhd, språksvårigheter? Jag har läst att det testet kan bli fel när det gäller dessa barn. I dessa diagnoser är man ofta sen i utvecklingen men det har inte med intelligensen att göra. Lågt resultat på ABAS test på barn utan diagnos är lika med låg intelligens men inte nödvändigtvis för barn med diagnoser. Vad anser ni om detta?
Studien jag läst är Barbro Pellsäters studie om ABAS-II.
Det finns ett kort och ett långt svar på din fråga. Först presenterar vi det kortare svaret och därefter det mer omfattande svaret.

KORT SVAR:

Tack för din fråga! Skattningsformuläret ABAS-II finns i två versioner; föräldraskattning och pedagogskattning och skattningarna görs till stöd för bedömning av så kallade adaptiva färdigheter, det vill säga ”vardagsfärdigheter” hos barn och ungdomar.
Skattningsskalan används som en del i en utredning för att få information om hur ett barn/ungdom fungerar i olika vardagssituationer. Denna aspekt behöver alltid beaktas i en utredning och är ett komplement till andra bedömningar och tester. Skattningsformuläret ABAS-II ger god information om hur ett barn/ungdom fungerar i relation till jämnåriga vad gäller bland annat inlärning, att uttrycka sig i tal och skrift, att lyssna och kommunicera med andra, färdigheter som behövs för att fungera i hemmet och i skolan, färdigheter som behövs för självständighet och ansvarsfullhet och för att kunna samspela med andra.

LÅNGT SVAR:
Tack för din fråga! Skattningsformuläret ABAS-II finns i två versioner; föräldraskattning och pedagogskattning och skattningarna görs till stöd för bedömning av adaptiva färdigheter hos barn och ungdomar. Då den adaptiva aspekten av barnets/ungdomens funktion alltid ska tas i beaktande vid diagnostisering är detta en viktig fråga för att belysa användbarheten vid diagnostisering, planering av vidare insatser efter utredning samt hur ABAS senare kan användas för att utvärdera insatser.
Vid de diagnoser som du nämner; autism och ADHD, samt vid språkliga svårigheter bör ABAS-skattningen ses som en beskrivning av barnets/ungdomens förmåga att använda den intellektuella funktion som han eller hon har vilket visas genom den adaptiva funktionen. Vid diagnossättning tas funktionsbegränsningens inverkan på barnets vardagsfungerande i beaktande, och symtomen ska orsaka en nedsättning av förmågan att fungera socialt och/eller i arbetslivet. Därmed innebär detta att vanligen borde de adaptiva funktionerna vara negativt påverkade om en diagnos ställs, och därmed bör utfall på ABAS ses som mer regel än undantag vid diagnostisering av barns funktionsbegränsningar både vid ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (numera föråldrad term).
Vid diagnostisering av intellektuell funktionsnedsättning är adaptiv funktionsnedsättning ett av kriterierna och det används i detta sammanhang som ett mått på graden av svårighet som den intellektuella funktionsnedsättningen ger individen i fråga. På Gillbergcentrum genomfördes en studie 2013, som sedan följdes upp 2016, för att undersöka om ABAS/adaptiv funktion skulle kunna användas för att differentiera mellan ADHD och lindrig intellektuella funktionsnedsättning (dvs betydande begränsningar i intellektuell funktion/begåvning). Resultaten visade att adaptiv funktion inte kan användas för att differentiera mellan ADHD och lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Vidare gavs indikationer att barn med ADHD eventuellt har än mer begränsad förmåga till adaptiv funktion, och i gruppen barn med ADHD mellan 12-15 år skattades den adaptiva funktionen signifikant lägre i jämförelse med barn som hade diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning i samma ålder. Resultaten visade även att farmakologisk behandling vid ADHD påverkar den adaptiva funktionen positivt.
Vid tolkning av låga adaptiva förmågor som skattats med t ex ABAS-II bör aspekter som påverkar adaptiv funktion alltid tas i beaktande och inte per automatik ses som ett mått på låg intellektuell funktion. Lågt resultat på ABAS förekommer dels vid funktionsbegränsningar som ADHD och autism, men också vid svag begåvning och intellektuell funktionsnedsättning. ABAS bör ses som ett instrument för att bedöma individens vardagliga färdigheter och handlingar som människor behöver kunna för att klara sig själva och kunna delta i samhällslivet, men också som ett instrument för att kunna göra en planering av vidare insatser efter utredning och slutligen också för att sedan kunna utvärdera de insatser som givits barnet/ungdomen. Dock är instrumentet inte användbart enbart för att bedöma individens intellektuella funktion/begåvning utan att ta hänsyn till de kognitiva förmågor som individen har.

IDA LINDBLAD



 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-06-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?